Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.