Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

- Min tilltro till den traditionella grammatikundervisningen har minskat rejält. Det säger Ingela Valfridsson som funnit att det inte finns något samband mellan verbaliserbar grammatisk kunskap om bisatser och förmågan att producera sådana.

Medan byggelever rör sig mellan två olika världar har omvårdnadselever ett sätt att förhålla sig till skrivande. Maria Westman har i sin avhandling kartlagt allt skrivande i en byggklass och en omvårdnadsklass för att se vad skrivandet betyder för eleverna.

Liksom, typ och ba är väldigt funktionella ord för den som vill prata snabbt och dynamiskt. Ungdomars språk fungerar lite annorlunda än vuxnas men det är inte på något sätt sämre, skriver Gudrun Svensson i sin avhandling.

Den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man kan tro när det gäller muntlig språkfärdighet. Men det kan också finnas faktorer som kompenserar för grammatiska brister. I sin avhandling har Maria Eklund Heinonen tittat på muntliga språktester i ett grammatiskt perspektiv.

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Den egna idolen eller ett partiprogram. Skillnaderna mellan uppgifterna i kritisk läsning är stora beroende på om de riktar sig till yrkesförberedande respektive studieförberedande elever. Det framgår av Anita Norlunds avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet.

De yngsta barnen ägnar mycket tid åt litteracitet i förskolan, och de uttrycker själva att de läser, skriver och berättar. Det är viktigt att vi uppmärksammar detta, menar Elisabeth Björklund, och att vi vidgar begreppet språkutveckling.

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har jobbat som lärare i naturvetenskapliga ämnen många år. Som lärare funderar man ofta på själva lärprocessen, vad är det som gör att det ibland funkar och ibland inte? Vad handlar avhandlingen om? - Om lärprocessen i naturvetenskapliga ämnen. Termen språkspel har jag snott av Wittgenstein som…

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag började doktorera så tyckte jag att mycket av den litteraturen jag läste handlade om läs- och skrivsvårigheter. Men jag kände att jag ville börja i något positivt och då föll det sig väl att börja med tidiga läsare, alltså barn som börjat läsa innan skolstarten. Det…

Praktik och retorik möts inte alltid i svenskundervisningen. Lärarnas medvetenhet kring sin roll som demokratisk fostrare är svag och film får ibland ersätta böcker på svenskatimmarna. Det är ett par av slutsatserna i Edmund Knutas avhandling.