Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

"Jag riktar mig till en kritisk lärare som vill fundera kring hur vi gestaltar frågor om framtid och förändring i undervisningen". Det säger Jonas Nordmark, som granskat läromedel i samhällskunskap.

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.

Hur såg det offentliga samtalet om förskolan ut mellan åren 1968 och 1998? Det har forskaren Birgitta Hammarström-Lewenhagen undersökt.

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Varför diskuteras kunskapsbegreppet väldigt sällan, eller problematiseras på ett mer fördjupat sätt? Den frågan ställer sig forskaren Carl-Henrik Adolfsson, som har studerat vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande från 1960-talet till dagens gymnasiereform.