Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Ali Reza Majlesi har skrivit en avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Marie Nordmark har i sin avhandling studerat hur datoranvändningen påverkar svenskundervisningen i skolan. Hon konstaterar bland annat att eleverna till stor del lämnas ensamma med skrivandet.

Ann-Christin Randahl har undersökt hur gymnasieelever tar sig an en skrivuppgift och vad som händer under skrivprocessen. Hon slår fast att ämnet styr strategin.

Maria Kronqvist-Berg har undersökt samspelet mellan allmänna bibliotek, användare och sociala medier. Hon konstaterar att de flesta bibliotek misslyckas med att framgångsrikt använda sociala medier.

Katarina Rejman har forskat om hur svensklärare i Finland arbetar med litteratur i skolan, och visar i sin studie på hur lärare kan arbeta rent praktiskt.

Historielärare uppfattar sitt ämne på olika sätt och deras undervisning har drag av flera olika synsätt, säger forskaren Mikael Berg. "Historielärare gör en rad ämnesdidaktiska val i sin yrkesutövning där de uttrycker sin ämnesförståelse."

Leder utbildning till högre politiskt deltagande? Forskaren Mikael Persson konstaterar i sin avhandling att andra faktorer är viktigare.

Jan Berggren har studerat engelskundervisning på gymnasiet. Han konstaterar att elever på studieförberedande program lär sig analys och argumentation, medan de på yrkesförberedande inte får de kunskaper som behövs för att kommunicera.

Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.

Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.

Torbjörn Lindmarks forskning visar att de flesta lärare anser att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv som lyfts fram i undervisningen.