Lärarna stimuleras av att arbeta ämnesintegrerat i NO men för eleverna har det inte lika stor betydelse det viktiga är att kunskaperna är användbara och att det finns en vardagsanknytning i undervisningen. Det visar Helena Perssons avhandling Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9 .

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

– Jag fokuserar på hur vissa nyckelbegrepp har kommit att få olika betydelser i skolan respektive i forskarsamhället, säger Jakob Gyllenpalm som skrivit avhandlingen "Teachers'Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry in Science Education".

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Det har Susanne Engström sökt svar på i sin avhandling Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa - gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning .

Det är viktigt att vi inte har en förenklad bild av olika skolämnens uttrycksmedel utan är medvetna om att varje skolämne i sig utgör en rik språk- och textvärld.Det menar Pia Nygård Larsson som doktorerar med avhandlingen Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass .

Skolbiologin har en förenklad förklaringsmodell som påverkar innehållet och det ges lite utrymme för olikheter i undervisningen. Det konstaterar Auli Arvola-Orlander i sin avhandling Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet .

När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap. - Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen"Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Att utbilda elever i hållbar utveckling är ingen lätt uppgift. Även om målet är angeläget kan eleverna påverkas att handla utgående från andras mål utan att själva bygga upp egna åsikteroch förhållningssätt. Lili-Ann Wolff framhåller i sin avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" att hållbarhetsproblematiken kräver en pedagogiksom utgår från etiska perspektiv.

Kemistudenter får problem när man introducerar nya kemiska begrepp i utbildningen som påminnerom redan tillämpade begrepp. Konsekvenserna blir att de tillämpar teorier som inte är anpassade tillden problemställning de svarar på. Det konstaterar Tor Nilsson i sin avhandling Kemistudentersföreställningar om entalpi och relaterade begrepp .

Det är stora skillnader i hur medvetna barn är om hur de använder språket i sinkunskapsbildning. I en studie som Annika Åkerblom gjorde för sin avhandling Childrenmaking sense of physical phenomena, visade sig särskilt 10 -åringar kunna reflektera över hurspråket skapar förståelse för abstrakta fenomen.