Orsaken till att barn på förskolan kan ha det svårt i samspelet med andra barn och vuxna,finns ofta i verksamheten. Inte hos det enskilda barnet. Det är en av slutsatserna i KerstinBygdeson - Larssons avhandling "Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt ":Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion .

Också små barn använder sig av olika strategier för att komma överens. Det visar Torgier Alvestads studie Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente aktører i produktive forhandlinger"

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

Barns tidsuppfattning utvecklas redan i förskoleåldern, innan de lär sig klockan. Det är därför viktigt att vi tar fram metoder för att stödja barnens uppfattning och hantering av tid, menar Gunnel Janeslätt, så att de redan i förskolan får möjlighet att utveckla sin tidsupplevelse.

När det finns en positiv relation mellan barn och lärare och när barnen känner sig delaktiga i själva lärandesituationen upplever de svårigheter som mindre besvärligt . Agneta Simeonsdotter Svensson har undersökt hur barn i förskoleklass upplever svårigheter.

Kreativitet, äkthet och rena känslor. Ungdomars förhållande till musik handlar om friheten att få uttrycka och pröva olika identiteter. För unga är musiken ett sätt att reflektera över sin omgivning och kan på så vis beskrivas som vår tids filosofi, säger Manfred Sheid som skrivit en avhandling i ämnet.

De yngsta barnen ägnar mycket tid åt litteracitet i förskolan, och de uttrycker själva att de läser, skriver och berättar. Det är viktigt att vi uppmärksammar detta, menar Elisabeth Björklund, och att vi vidgar begreppet språkutveckling.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har alltid intresserat mig för mellanmänskliga möten. Trender kommer och går, men oavsett vad jag rent innehållsmässigt jobbat med har jag alltid återkommit till mötet som det mest grundläggande och väsentliga för allt vi gör. Och särskilt har jag intresserat mig för mötet mellan lärare och barn,…

Lärare bör vara medvetna om barns användande av estetiska värdeomdömen och spontana metaforer i NO-undervisningen, eftersom de har betydelse för barnens möjlighet att följa med i undervisningen och för deras lärande.

Johannes Westberg har studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken 1835-1945. Han konstaterar att man bör lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola.

Känslouttryck är centralt i ett musikutförande, men det försummas tyvärr ofta i musikundervisningen. Jessika Karlssons avhandling visar att det går att lära sig spela uttrycksfullt med hjälp av ett datorprogram: det är till och med bättre än en lärare.