För att förstå vad undervisning är behöver man beakta att det som sker är ett lärande även för lärare. Det konstaterar Andreas Eckert som har forskat om matematikundervisning.

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling att förskolebarn kan vara delaktiga i förskolans dokumentation på olika sätt, oavsett vilken metod som används.

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Torbjörn Lindmarks forskning visar att de flesta lärare anser att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv som lyfts fram i undervisningen.

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.