Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer, visar Sara Levander i sin avhandling. Hon har studerat vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs vid anställning av lektorer och professorer.

Förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Forskaren Mie Josefson slås också av att förskollärare värjer sig mot begreppet omsorg, trots dess starka förankring i förskolan.

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.