Vårt språk är fyllt av metaforiska förklaringar och det påverkar lärandet av naturvetenskapliga begrepp, menar forskaren Fredrik Jeppsson. "Utmaningen för lärare blir att i undervisningen vara tydliga gentemot eleverna", säger han.

Elever som drivs av ängslan och oro får höga betyg. Det visar en ny avhandling om vilka psykologiska faktorer som kan förklara skillnader i skolprestation. "Eftersom vårt skolsystem ser ut som det gör kan rädslan för att misslyckas bli en motivator", säger forskaren Pia Rosander.

Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.

Specifika delar av hjärnan ökar när vi på kort tid lär oss ett nytt språk. Det visar en avhandling från Lunds universitet. "Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång", säger forskaren Johan Mårtensson.

Elever behöver undervisning om texters helhet, för att lära sig att strukturera sin förståelse i skriven text. Det visar Ewa Bergh Nestlogs avhandling om hur elever i mellanstadiet och deras lärare utvecklar argumenterande och förklarande texter.

Genom att förändra matematikundervisningen för en klass gymnasieelever utifrån fem olika strategier fick eleverna både en mer positiv syn på matematik och bättre studieresultat, visar en ny avhandling. – De blev bättre på att tolka ett problem och att använda lämpliga matematiska metoder, säger Andreia Balan.

Tidigare forskning har visat att en pedagogik som bygger på samtal inte passar för elever på yrkesförberedande program. Men Klas Anderssons avhandling pekar på motsatt resultat. "Resultatet var överraskande", säger Klas Andersson.

Många biologilärare undviker frågeställningen om konflikten mellan religion och naturvetenskap, för att visa att de bör hållas utanför biologin. Det visar Maria Peterssons forskning om innehållet i evolutionsundervisningen på gymnasiet.

Jesper Haglund var intresserad av hur man kan använda analogier i naturkunskapsundervisningen och bestämde sig för att forska i ämnet. Det överraskade honom att särskilt de yngre barnen var så kreativa i sin förmåga att skapa sina egna analogier.

Johan Dahlbeck har i sin avhandling studerat vad som händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn. Hur förhåller man sig till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? ”Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar”, säger han.

Kerstin Signert har forskat om hur barn lär sig använda sina sinnen då de använder Montessoris speciella sinnestränande materiel. Det är viktigt att barnen får pröva sina egna hypoteser först, visar avhandlingen.