Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.
Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.
Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.
Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.
Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.
Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.
Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.
Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.
Anna-Karin Carstensen har utvecklat en modell för lärande av ett sammansatt begrepp som kan användas för analys av lärandeobjekt. Hon konstaterar att när studenterna på ingenjörsutbildningen får varierade exempel som de kan koppla till verkligheten förändras deras aktivitet under lektionerna.