Vad kan man lära sig från digitala spel? Forskaren Ulrika Bennerstedt har i sin avhandling undersökt lärande och kunskapsutveckling. ”Jag har tagit avstamp i den ständigt aktuella diskussionen om huruvida spelande kan ge bra respektive dåliga lärandeeffekter”, säger hon.

Eleverna bli mer självständiga och mindre beroende av lärarens instruktioner när musikundervisningen växlar mellan förmedlande av kunskap och kreativt utforskande. ”Den kreativa förmågan och kompetensen kan ses som en förutsättning för att leva i en föränderlig värld”, säger forskaren Anna Linge.

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Hur tar barn och ungdomar sig an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har forskaren Anna Ida Säfström undersökt i sin avhandling.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner. "Jag har gjort läroplansanalyser och tittat på remissyttrande från kommuner, myndigheter, fackförbund och högskolor", säger han.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Ett nytt språkverktyg som analyserar texters läsbarhet är mer precist än Lix, visar en ny avhandling. Verktyget mäter texten och avgör hur komplex, läsbar och begriplig den är, vilket kan vara till hjälp för exempelvis elever med lässvårigheter.

Personal i förskolan kategoriserar barn i olika grupper vilket innebär att de, omedvetet, segregerar barnen från varandra. Det visar Eva Melins avhandling om social delaktighet i förskolan.

Ny forskning visar att lästräning med en kombination av olika metoder är effektivt för att träna upp läsförmågan. Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Elever i behov av stöd som tränat arbetsminnet med hjälp av ett dataspel höjde sin läsförståelseförmåga, en effekt som höll i sig över tre år. Det visar Karin I E Dahlins avhandling. "Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig", säger hon.

Anna-Carin Rehnman har undersökt hur det var att leva med hörselnedsättning innan det fanns hjälpmedel. Hon har kartlagt sin egen släkt och studerat hur kunskapsutvecklingen sett ut i generationer med ärftlig hörselnedsättning.