Uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det menar läxforskaren Max Strandberg.

Det är fortfarande kvinnorna som tar det övergripande ansvaret för att allt ska fungera för barnen i skolan, visar ny forskning.

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.

Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.

Åsa Hirsh konstaterar i sin avhandling att arbetet med individuella utvecklingsplaner verkar bäst om lärare får arbeta med dem utifrån lokala förutsättningar och använder dem i det formativa bedömningsarbetet.

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Alia Amir har studerat hur språkundervisning fungerar när man använder sig av regeln att enbart tala engelska i engelskundervisningen.

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Hur påverkar skolsystemet nyaanlända elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan? Eva Skowronskis studie visar bland annat att rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning.

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.