Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Att idrotten utvecklar barn och ungdomar socialt, fysiskt, psykiskt och moraliskt har länge varit en sanning, men så är det inte per automatik. Däremot har idrotten potential att göra det om ledarna skapar ett klimat där utveckling är viktigare än prestationer, skriver Stefan Wagnsson i sin avhandling Föreningsidrott som socialisationsmiljö en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling Läsa för livet tre studier av svenska barns språkutveckling .

Elever som tränar läsning och stavning med en datoriserad metod förbättrar sin läsutveckling mer än genomsnittet, visar Maj- Gun Johanssons avhandling Datorträning i läsflyt och stavning Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering. Hon har studerat två varianter av en metod, där eleverna får se ord på datorskärmen under en viss tid.

Anna Wernberg har i sin avhandling Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig, studerat vad eleverna lär sig under en lektion. Resultatet pekar mot att lärarna måste problematisera hur det som eleverna lär sig i skolan förhåller sig till läroplanen.

När skolan arbetar med elevinflytande styrs ofta frågeställningar och lösningar av lärarna. Margareta Aspán visar i sin avhandling, Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande, att det är svårt att få elevdemokrati att fungera.

Effekten av minnesträning håller i sig och gör det även lättare att lösa uppgifter som inte övats. Det konstaterar Erika Dahlin i avhandlingen Train your Brain: Updating, Transfer, and Neural Changes.

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Talspråket blir bättre om eleverna blir bättre på att skriva. Men det är också viktigt att möta olika typer av texter. Det är en av slutsatserna som Victoria Johansson gör i avhandlingen Developmental Aspects of Text Production in Writing and Speech .

Skolors sociala struktur påverkar graden av mobbning. Låg delaktighet bland eleverna ger mer mobbning och även sämre betyg. Det har Björn Ahlström kommit fram till i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools .

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .