Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller både vårt modersmål och förmågan att lära sig ett nytt språk. Hjärnan bearbetar ny språklig information på samma sätt som det som man lärt sig som barn, vilket tyder på att vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad till barndomen.Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala korrelat för vuxnas språkinlärning".

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom - där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Vad förväntar vi oss att elever ska lära sig om litteratur och läsning inom ramen för svenskämneti skolan? Det har Michael Tengberg undersökt i avhandlingen Samtalets möjligheter. Omlitteratursamtal och litteraturreception i skolan .

Uppmaningar om att unga tjejer ska ta plats lägger ett tungt ansvar på individen. Det menarCecilia Björck som i sin avhandling Claiming space: discourses on gender, popular music, andsocial change har undersökt utmaningar med att öka antalet tjejer inom populärmusik.

Dataspelande är inte isolerat till ett slutet virtuellt rum utan sker i samspel med andra i sociala medier och i samtal ochdet sker en kunskapsutveckling. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "Mind Games Extended: UnderstandingGameplay as Situated Activity" av Jana Rambusch.

De metaforer som ska göra det lättare att förstå negativa tal förvirrar istället ofta eleverna. Cecilia Kilhamn har i avhandlingen "Making Sense of Negativ Numbers" studerat språket som används för att lära ut negativa tal. Hon konstaterar att många uttryck kan ha helt motstridig betydelse.

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har till exempel gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund till 60 procent. Det visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Det är stora skillnader i hur medvetna barn är om hur de använder språket i sinkunskapsbildning. I en studie som Annika Åkerblom gjorde för sin avhandling Childrenmaking sense of physical phenomena, visade sig särskilt 10 -åringar kunna reflektera över hurspråket skapar förståelse för abstrakta fenomen.

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.