Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

En spirande medvetenhet om rösten som arbetsredskap och röstrelaterade erfarenheter i dimensionerna kropp, tanke, känsla och relation är de viktigaste resultaten i Ann-Christin Furus avhandling Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare .

Det är stora skillnader i hur en och flerspråkiga elever och elever i olika åldrar använder en språklig resurs som grammatisk metafor. Det visar Ulrika Magnusson i avhandlingen Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår .

Många lärare är bra på läs- och skrivundervisning, men de saknar verktyg för att genomföra den på ett sätt som även gynnar de svagare eleverna. Det hävdar Tarja Alatalo i sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder .

Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt mindre lärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund. - Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest eget arbete, säger Åse Hansson som skrivit doktorsavhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet .

Unga ledare utövar makt på det sätt som de själva sett makt utövas. Cecilia Åkerblom har i avhandlingen "Ledarskap, makt och känsla. En narrativ studie av unga ledare" funnit resultat som bör ingå i all ledarskapsutbildning.

Ledarskap är ett begrepp som har fått en otrolig kraft när det kommer till att förklara vad som händer, säger Lucia Crevani som med sin avhandling "Clearing for action: leadership as a relational phenomenon" vill bidra till en förändring av hur ledarskap tolkas.

Den utbildningspolitiska debatten mellan 1991 och 2002 präglas av en brist på framtidsvisioner. Det konstaterar Anna Forsell i sin avhandling Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 2002 . Hon menar att dagens reformer är ett svar på gårdagens problembeskrivningar inte morgondagens utmaningar.

Betydligt fler flickor än pojkar engagerar sig i klassråd och elevråd. De som inte engagerar sig tycker att frågorna som tas upp är oviktiga och ointressanta. Till exempel behandlas sällan frågor som är nära knutna till undervisningen, konstaterar Maria Rönnlund i avhandlingen Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv .

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

När regelstyrningen av rektors arbete ersattes av målstyrning ledde det bland annat till att arbetsbelastningen ökade. Men samtidigt ökade det egna handlingsutrymmet. Det är några av resultaten i Erik Lindbergs avhandling Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders.