Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

De individuella utvecklingsplanerna är till för att varje enskild elev ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Men i stället kommer de att handla om i vilken mån eleverna kan anpassa sig och visa att de är mönsterelever, menar forskaren Eva Mårell-Olsson.

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.

Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

Det råder förutfattade meningar bland elever och lärare om den mat som serveras i skolan. Det visar Christine Persson Osowski i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna. Det visar en ny avhandling. – Elevernas intresse, engagemang och glädje var positiva aspekter. Innan projektet trodde lärarna att de inte skulle få med sig eleverna, säger Emilia Fägerstam.

Ungdomar som har placerats i låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling. – Jag hoppas att politiker, chefer och andra i beslutsfattande positioner inom ungdomsvården kan ta lärdom av hur man bättre kan satsa på insatser efter utskrivning, säger hon.

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själv, visar Jonas Bjäreheds forskning. – Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och man ska inte vara rädd för att fråga om de här sakerna, säger han.