Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.