Diskussionen kring flyktingbarn är ofta fokuserad på trauman. Men många flyktingbarn växer upp och lever fullt normala liv. Mottagandet, de första skolåren och vänner med liknande erfarenheter är viktiga för flyktingbarnens identitetsskapande, visar Ulrika Wiggs avhandling.

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan kategoriseras och bedöms allt oftare av psykologer och andra specialister. Kristian Lutz menar att pedagogerna i förskolan måste ta tillbaka makten över bedömningar av vad som är normalt och avvikande i den pedagogiska miljön.

Högljudda flickor upplevs mer störande än dito pojkar. Stillsamma pojkar stimuleras oftare till aktiv lek jämfört med flickor med motsvarande beteende. Christian Eidevalds avhandling sätter fingret på vad som uppmuntras respektive inte accepteras hos flickor och pojkar i förskolan.

Förskolan och skolan har en viktig roll i att uppmuntra snälla och duktiga barn, och då framför allt flickor, att vara lite mindre duktiga. Om de som barn får lära sig att det är okej att även visa andra sidor av sig själva kan de lättare hantera svåra situationer som vuxna menar Britt Bragée

De yngsta barnen ägnar mycket tid åt litteracitet i förskolan, och de uttrycker själva att de läser, skriver och berättar. Det är viktigt att vi uppmärksammar detta, menar Elisabeth Björklund, och att vi vidgar begreppet språkutveckling.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har varit intresserad av skolutveckling länge eftersom jag tidigare jobbat med organisationsutveckling och utbildningsfrågor. Jag kom aldrig själv på tanken att ta kontakt med forskare i mitt arbete, däremot har jag senare träffat lärare och skolledare som varit otroligt entusiastiska över att ha jobbat tillsammans med forskare.…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har en bakgrund inom teatern och har jobbat som teaterlärare, skådespelare och regissör på gymnasiet och folkhögskola. Jag har alltid varit intresserad av kommunikation och både inom teatern och som lärare handlar det ju mycket om att kommunicera ickeverbalt. Vad handlar avhandlingen om? - Om ickeverbal kommunikation…

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag skrev min licentiatuppsats för några år sedan och var ute på förskolor och filmade började jag fundera på vilket pedagogiskt sammanhang en förskola befinner sig i. Vilken tradition har förskollärarnas idéer och hur ser historien ut för förskollärarna? När jag sedan blev erbjuden att forska i…

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har alltid intresserat mig för mellanmänskliga möten. Trender kommer och går, men oavsett vad jag rent innehållsmässigt jobbat med har jag alltid återkommit till mötet som det mest grundläggande och väsentliga för allt vi gör. Och särskilt har jag intresserat mig för mötet mellan lärare och barn,…

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag började doktorera så tyckte jag att mycket av den litteraturen jag läste handlade om läs- och skrivsvårigheter. Men jag kände att jag ville börja i något positivt och då föll det sig väl att börja med tidiga läsare, alltså barn som börjat läsa innan skolstarten. Det…

Vilka uppgifter och behov ska förskolan fylla och inom vilka ramar? Det är frågor som den statliga regleringen av förskolan tampats med sedan mitten av 1940-talet. Som institution utsätts förskolan för många krav från olika håll.

Johannes Westberg har studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken 1835-1945. Han konstaterar att man bör lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola.