Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.

Elever med autismspektrumtillstånd, AST, skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. "De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta", säger forskaren Marita Falkmer.

Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.

Specifika delar av hjärnan ökar när vi på kort tid lär oss ett nytt språk. Det visar en avhandling från Lunds universitet. "Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång", säger forskaren Johan Mårtensson.

Förskolepersonal drabbas oftare av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt. Därför är det viktigt med ljuddämpande åtgärder, menar Fredrik Sjödin som disputerat på en avhandling om buller i förskolan.

Gunilla Sandberg har undersökt hur barn möter skolan, på grundval av de villkor som har fastställts för deltagande och lärande. Hennes avhandling visar att bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande. ”De resultat jag redovisar kan uppmana till funderingar”, säger hon.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Överraskande nog deltar barn med funktionshinder i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionshinder, fast med lägre intensitet. Det visar Anna Ullenhags avhandling.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling handlar om vad som utmärker montessoripedagogikens miljö och meningsskapande aktiviteter. "Studien pekar på betydelsen av ett fysiskt rum som ett levt rum, vilket innebär att rummet och människan sammanvävs i lärandeprocessen", säger hon.

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.

Helena Gauffins avhandling handlar om konsekvenser av epilepsi hos unga vuxna. Hon har studerat hur behandlingen fungerar under lång tid och olika parametrar, som självkänsla, känsla av sammanhang, språk, hur det är att leva med epilepsi och kognitiva funktioner. ” Vi vill få fram att gruppen unga vuxna med svårbehandlad epilepsi finns i det tysta och behöver hjälp, även i skolan”, säger hon.