Johan Dahlbeck har i sin avhandling studerat vad som händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn. Hur förhåller man sig till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? ”Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar”, säger han.

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

De individuella utvecklingsplanerna är till för att varje enskild elev ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Men i stället kommer de att handla om i vilken mån eleverna kan anpassa sig och visa att de är mönsterelever, menar forskaren Eva Mårell-Olsson.

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.

Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Ungdomar som har placerats i låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling. – Jag hoppas att politiker, chefer och andra i beslutsfattande positioner inom ungdomsvården kan ta lärdom av hur man bättre kan satsa på insatser efter utskrivning, säger hon.

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själv, visar Jonas Bjäreheds forskning. – Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och man ska inte vara rädd för att fråga om de här sakerna, säger han.

Annika Danielsson har forskat om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. – Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, säger hon.