Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.

Hur påverkar skolsystemet nyaanlända elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan? Eva Skowronskis studie visar bland annat att rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning.

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att bli någon att räkna med i olika sociala sammanhang. De vet också hur man skapar och upprätthåller relationer, och att det är möjligt att skapa distans till andra, säger forskaren Lovisa Skånfors.

Forskaren Jenny Bengtsson har undersökt normalitet i skolan, med särskild inriktning på hur normer kring ålder, genus och sexualitet kommer till uttryck. "Jag har inte enbart tittat i klassrummet utan har följt med i det vardagliga livet i omklädningsrum, i matsalen och på raster för att se vad som händer där", säger hon.

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Anneli Schwartz har studerat en förortsskola som valt att arbeta med Monroe-pedagogiken för att lyckas med sitt uppdrag. ”Jag har tittat på hur eleverna i två klasser på högstadiet reagerar på den här pedagogiken, vars tydligaste beståndsdelar är; höga förväntningar, tydligt ledarskap och ordning och reda”, säger hon.

Goran Puaca har i sin avhandling jämfört regeringens visioner om hur elevers studieval helst ska göras med hur det ser ut i praktiken. Han konstaterar att eleverna är väldigt osäkra på vad de ska göra efter sina utbildningar. "Jag har tittat på vilka möjligheter elever har att göra rationella val som tar hänsyn till en framtida arbetsmarknad", säger han.

Hur kommer det sig att somliga ungdomar från utsatta förorter bryter trenden och läser vidare på högskola? Den frågan har Mats Widigson studerat. "Samhället blir allt mer kunskapsintensivt och kräver meriter, samtidigt som segregationen ökar. Jag sökte en djupare förståelse för vad det innebär att växa upp i en underprivilegierad förort", säger han.

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.