Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

Maria Kronqvist-Berg har undersökt samspelet mellan allmänna bibliotek, användare och sociala medier. Hon konstaterar att de flesta bibliotek misslyckas med att framgångsrikt använda sociala medier.

Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Ett nytt språkverktyg som analyserar texters läsbarhet är mer precist än Lix, visar en ny avhandling. Verktyget mäter texten och avgör hur komplex, läsbar och begriplig den är, vilket kan vara till hjälp för exempelvis elever med lässvårigheter.

Ny forskning visar att lästräning med en kombination av olika metoder är effektivt för att träna upp läsförmågan. Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Diskussioner om skönlitteratur kan ge möjlighet till samtal om värdegrundsfrågor bland elever, och även bidra till demokratiska kompetenser. Det visar Anna Thybergs avhandling om deliberativa samtal i klassrummet.

Många biologilärare undviker frågeställningen om konflikten mellan religion och naturvetenskap, för att visa att de bör hållas utanför biologin. Det visar Maria Peterssons forskning om innehållet i evolutionsundervisningen på gymnasiet.

Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.