I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

Formativ bedömning är bra för elevens lärande i ämnet matematik. Men återkopplingen måste vara genomtänkt och rymma tid för eleven att reflektera, menar Charlotta Vingsle som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen.

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Jan Blomgren har forskat om vad som motiverar elever i skolan. Svaren är entydiga, viktigast av allt är en nära relation till läraren, snabbt återkoppling och hjälp att formulera mål.

Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Lärarens pedagogiska takt och hållning är avgörande i relationer mellan lärare och elever som vilar på respekt och tillit. Deltagande lärare har utvecklat en hög beredskap att möta oberäkneliga situationer i undervisningen. Ann-Louise Ljungblads forskningsresultatet visar att mellanmänskliga relationer måste levas varje dag.

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.