De ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolans normalvärld, säger Ylva Spånberger Weitz som skrivit avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser .

Joachim Rosenquist har undersökt skolans medborgarfostran i avhandlingen "Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society". Han menar att den präglas av ett spänningsförhållande mellan mångfald ochgemenskap.

Jag hoppas att fokus vidgas när det gäller hur man ser på elever i behov av särskilt stöd i skolan, säger Ingalill Stefansson som har disputerat med avhandlingen Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan . Hon menar att elever behöver arbeta med sin livsförståelse. Inflytande och delaktighet i samhället är lagstadgade rättigheter sominte med självklarhet i praktiken gäller för dem som har bristande förståelse av sig själva och världen.

Aud Torill Meland visar i sin avhandling Ansvar for egen læring. Intensjoner og realiteter i en norsk videregående skole hur elever och lärare hanterar och tar ansvar för lärandet när det saknas direkt styrning.

- Skolan är förknippad med repression men utanför skolan är kamraterna enkälla till stor glädje, säger Catharina Hällström som gått igenom insändare iKamratposten för sin avhandling "Barns insändare i Kamratposten. Uttryck förvillkor i barns kulturella sammanhang".

Få vänner och utanförskap bland klasskamraterna ökar risken för att som vuxen drabbas av psykiska sjukdomar, hjärtsjukdomar och diabetes. - Ju lägre status i klassen desto större risk för ohälsa som vuxen, säger Ylva Almquist som skrivit avhandlingen "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective".

Svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären, skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.Det menar Fredrik Hansson, som skrivit avhandlingen "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne."

Innehållet i ämnet livskunskap kan vara i princip vad som helst och ett stort ansvar ligger hos den enskilde läraren att tolka värdegrunden. Det konstaterar Camilla Löf i avhandlingen Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen .

Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende påvilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling Dom kallar ossvärstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis .