Ann Simmeborn Fleischers avhandling visar att det pedagogiska stödet för studenter med Asperger syndrom i många fall fungerar dåligt. ”Personer med Asperger syndrom är ofta ensamma. Dessutom har de svårt att formulera vad de behöver hjälp med”, säger hon.

Carina Hermansson har i sin avhandling studerat barns skrivaktiviteter i förskoleklass och årskurs ett. Hennes forskning visar att barn både experimenterar med och tränar olika språkliga processer samtidigt, oavsett pedagogisk inramning.

Vilket stöd får eleverna för att lära sig naturkunskap? Det har Monica Haraldsson Sträng undersökt i sin avhandling. "Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju", säger hon.

Hur tar barn och ungdomar sig an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har forskaren Anna Ida Säfström undersökt i sin avhandling.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Ett nytt språkverktyg som analyserar texters läsbarhet är mer precist än Lix, visar en ny avhandling. Verktyget mäter texten och avgör hur komplex, läsbar och begriplig den är, vilket kan vara till hjälp för exempelvis elever med lässvårigheter.

Gerrit Berends har studerat hur kollaborativt skrivande kan fördjupa studenternas kunskap. ”Skrivsamarbetet fungerade som ett bra verktyg för att lära sig skriva bättre rapporter”, säger han.

Det finns en stor potential i verktyg som blogg och wiki vid språkinlärning. Det visar Linda Bradleys avhandling. ”Studien är gjord på en introduktionskurs i engelska där man lär sig att använda engelska i mer formella sammanhang, som rapportskrivande, säger hon.

Personal i förskolan kategoriserar barn i olika grupper vilket innebär att de, omedvetet, segregerar barnen från varandra. Det visar Eva Melins avhandling om social delaktighet i förskolan.

Ny forskning visar att lästräning med en kombination av olika metoder är effektivt för att träna upp läsförmågan. Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Lisbeth Stedt undersöker i sin avhandling hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten. ”Trots att skolans arbetskultur ofta beskrivs vara individualistisk såg jag en stark samarbetskultur”, säger hon.

Elever i behov av stöd som tränat arbetsminnet med hjälp av ett dataspel höjde sin läsförståelseförmåga, en effekt som höll i sig över tre år. Det visar Karin I E Dahlins avhandling. "Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig", säger hon.