Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Lärares arbete kräver ett professionellt handlingsutrymme. Det menar Sören Högberg som har utvecklat ett perspektiv på lärares arbete som han kallar lärarskapets moraliska dimension. I sin avhandling lyfter han bland annat fram vikten av att lärare värderar olika didaktiska handlingsalternativ.

Genom att förutse elevers sätt att tänka kring matematiska problem blir det lättare att leda diskussionen och hantera det som händer under lektionen. Maria Larsson har vidareutvecklat en metod som kan ge lärare stöd att skapa en argumenterande klassrumskultur där eleverna hjälper varandra att förstå.

Med rätt sorts återkoppling går det att påverka inlärningen. Fokus på uppgiften och en lagom portion av beröm ger bäst effekt, visar Alva Appelgrens forskning.

Birgitta Ljung Egeland har intervjuat barn med migrationsbakgrund om deras erfarenheter av den svenska skolan. Barnen berättar om en känsla av utanförskap – de flesta har aldrig varit hemma hos ett svenskt barn, trots att de har bott hela sitt liv i Sverige.

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Samira Hajjouji Hennius har granskat vad så kallade deliberativa samtal kan tillföra undervisningen i svenska som andra språk.

Tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik, såväl från den egna skolledningen som i de nationella styrdokumenten. Det menar Eva Hartell, som forskat om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning.

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Ann-Christin Randahl har undersökt hur gymnasieelever tar sig an en skrivuppgift och vad som händer under skrivprocessen. Hon slår fast att ämnet styr strategin.

I matematikundervisningen på gymnasiet ges modellering litet utrymme. Det visar Peter Frejds avhandling.

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.