Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.