Fokus på fakta i samhällskunskapen

Det finns en skillnad mellan hur samhällskunskapslärare definierar sitt ämne och hur det tar sig uttryck i undervisningen, och eleverna testas mest på faktabegrepp. Det visar Torbjörn Lindmarks avhandling. Dessutom visar hans studie att lärares klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för vilka perspektiv de lyfter fram.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap, historia, religion och geografi. Sedan 2002 undervisar jag i samhällskunskapsdidaktik på lärarutbildningen. Det är ett område som behöver beforskas ytterligare så valet av ämne var självklart för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har läst mycket didaktisk litteratur i ämnen som historia och religion, eftersom det inte finns så mycket i samhällskunskap. I litteraturen pratar man om vilken didaktik man kan se i skolan, men mindre om orsaker till den ämnesförståelse som lärare har. Jag har alltid funderat på varför undervisningen i klassrummet skiljer sig så mellan lärare när de utgår från samma styrdokument.

– I avhandlingen har jag undersökt vad lärare säger om sitt ämne i enkäter. I intervjuer har jag undersökt om det finns någon relation mellan lärares bakgrund och deras ämnesförståelse. Då har jag tittat på faktorer som klasstillhörighet, kön, politisk åskådning, ämneskombinationer och antal år i yrket.

– Slutligen har jag jämfört lärarnas enkätsvar med bedömningsunderlag för att ta reda på om det som man säger sig vilja med ämnet faktiskt ger utslag i prov och examinationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I enkäterna kom jag fram till att lärarna säger sig ha fyra olika ämnesförståelser, av vilka den främsta är en medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception. Men proven visar något helt annat. De är mer inriktade på fakta och begrepp trots att lärarna i enkäter säger sig vilja något annat. Det är intressant att det finns en skillnad mellan hur de definierar ämnet och hur det tar sig uttryck i deras undervisning.

– Det påverkar såklart vad eleverna får för syn på ämnet samhällskunskap. Det som var mest intressant var att de flesta lärarna i intervjuerna uttryckligen säger att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv de lyfter fram. Jag intervjuade fyra kvinnor och fyra män och jag kunde tydligt se att kvinnorna exempelvis lyfte fram genusfrågor mer än männen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så öppna med den egna politiska åskådningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärarutbildningen för de som ska bli lärare i samhällskunskap på högstadiet och gymnasiet, men även i historia, religion och geografi. Men också samhällskunskapslärare på fältet – de kan spegla sin egen undervisning och sitt tänkande i förhållande till lärarna i min studie.

– Det är en praxisnära avhandling och tanken med att skriva den på svenska var just att den skulle vara tillgänglig för lärare.

Åsa Lasson