Flerspråkiga barn lär av varandra

Publicerad:2016-11-07

Uppdaterad:2016-11-08

Skribent:Robert Gres

Finlandssvenska barn är bra på att hantera sina två språk. Det konstaterar Fredrik Rusk som har utforskat flerspråkiga barns lärande som en social handling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som assistent i ett forskningsprojekt som handlade om flerspråkighet och lärande hos barn i och utanför skolan. Där slogs jag av hur skickliga barn är på att använda alla språk de har och hur de lär varandra i vardagen. Jag skrev min magister utifrån data som samlats genom att filma barnen i deras hem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling. Det är inte något som bara sker i huvudet utan vi gör det två eller fler deltagare tillsammans. Jag tänkte att det är något som borde synas på video, därför har jag filmat föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se på vilket sätt det här sker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barn är hur duktiga som helst på det här lärandet. De kan själva och måste inte alltid ha en lärare där. Små saker, som hur läraren ställer en fråga och vilken typ av kunskap man frågar efter, verkar kunna få stora konsekvenser om man som vuxen inte är aktsam. Det kan vara att en elev inte förstår i detalj vad det är läraren frågar efter när det är på andraspråket. Kanske läraren inte riktigt snappar upp vad det är eleven inte förstår. Det kan hända att eleven ändå kommer fram till en lösning så småningom men jag menar att man kan använda elevens förstaspråk som stöd. – Det finns en uppfattning att bara man använder ett språk så lär man sig, och att det kan vara en risk att använda förstaspråket. Men det kan också finnas en god orsak, inte minst vid missförstånd. Läraren kan behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer lära sig andraspråket.

Vad överraskade dig?

– Hur duktiga barnen är på lärande och på att ta till vara varandras kunskap. De verkar nästan ha pedagogiken i blodet. För dem var det ingen stor grej att hjälpa varandra och fortsätta lärandet även i lekar utanför klassrummet.

Vem har nytta av resultaten?

– Lärarstudenter och lärarutbildare, lärare och även föräldrar. Egentligen alla som är intresserade av pedagogik och barns lärande. Annika Larsson Sjöberg

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med