Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

För att digitala system ska kunna stötta integration måste ämnet förstås utifrån ett filosofiskt perspektiv. Det konstaterar Amir Haj-Bolouri i sin avhandling om digital design för integration.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Drivet har jag dels från min nuvarande profession som forskare inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, dels min bakgrund som systemvetare. Integration är ju en fråga som är ständigt aktuell och jag fick möjlighet att bidra med mina kunskaper genom det här integrationsprojektet tillsammans med Högskolan Väst och Göteborgs stad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen ingår i ett projekt i Göteborgs stad som handlar om att designa och införa digitala verktyg och metoder för den obligatoriska utbildningen i samhällsorientering som vänder sig till nyanlända flyktingar och invandrare. Konkret har jag tillsammans med integrationsarbetare tagit fram en digital lärandeplattform som ska stödja både de som utbildas och integrationsarbetarnas profession. Tillsammans med de senare har jag testat olika lösningar.

– Som forskare och systemvetare vet jag att åtta av tio digitala system inte är verklighetsförankrade. I de flesta fall beror det på brist på problematisering av ämnet. I avhandlingen diskuterar jag därför design för integration utifrån ett filosofiskt perspektiv. Några av de frågeställningar jag tar upp är: hur man kan designa för ett anpassningsbart lärande, vad som är unikt för lärande utifrån ett integrationsperspektiv, varför tror vi att digitala verktyg kan hjälpa till med att lösa problem kopplat till integration i samhället? Men jag ställer också frågan om det ens går att designa tekniska lösningar som främjar integration. Jag anser att det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till teknik i allmänhet och gentemot samhällsfenomen som exempelvis integration, i synnerhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Plattformen i sig är förstås ett resultat. Vidare olika designteorier, metoder och koncept. Avhandlingen rymmer också ett filosofiskt koncept om hur social integration kan ses och förstås. Integration är en högst existentiell fråga som handlar om sociala processer, olika värderingar, kulturer, sociala koder – mycket mer kopplat med det som definieras som ”tyst kunskap”. Viktigt är då att ställa frågan: vilka av alla dessa sociala processer behöver vi förstå för att designa digitala system som stödjer integration?

– Jag diskuterar också social anpassning som begrepp och vad det innebär. Politiker pratar idag om ”att anpassas”, vilket jag tar avstånd från, eftersom det enbart efterfrågar en ensidig process av assimilation. Istället diskuterar jag tanken om ”att vara anpassningsbar” från ett filosofiskt perspektiv som inte tar avstamp i någon politisk diskurs. Jag menar att det här är viktiga infallsvinklar i utformandet av system som ska stötta integration.

Vad överraskade dig?

– Under processens gång ändrade sig de ansvariga för projektet från att låta den digitala plattformen vara öppen för offentligheten till att stänga den för utomstående. Beslutet grundade sig i en idé om att systemet kanske skulle kunna säljas vidare. I praktiken är inte detta särskilt förvånansvärt, men utifrån ett forskningsperspektiv är det ett intressant fenomen, eftersom det skapar spänning mellan motsägelsefulla designlösningar, vilket jag adresserar som en ”designparadox”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som seriöst vill veta mer om aspekterna kring att designa lösningar som stöttar integrationsarbetet i samhället.

Susanne Sawander