Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Skolbibliotekarier lägger en stor del av sin arbetstid på att göra skolbiblioteket relevant i skolan. Det visar Ulrika Centerwall i sin avhandling om framgångsrika skolbibliotek.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels utifrån mina yrkeserfarenheter som bibliotekarie, varav flera år i skolbibliotek, dels utifrån ett akademiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat genusvetenskap så intresset växte fram från två olika håll. Dessutom finns det väldigt lite svensk forskning om skolbibliotekarier och faktiskt ingen med fokus på högstadiet och gymnasieskolan, vilket min avhandling handlar om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt framgångsrika skolbibliotek och hur skolbibliotekarierna där arbetar. Avhandlingen bygger på dels på observationer, dels på intervjuer med 22 skolbibliotekarier vid prisbelönta skolbibliotek på högstadieskolor och gymnasium i södra och mellersta Sverige. Fokus i studien ligger på hur skolbibliotekarier skapar sin identitet och roll som skolbibliotekarier på skolan, hur de gör sig och skolbiblioteket synliga på skolan, hur de arbetar för att bli en pedagogisk resurs men också hur de är med och driver skolans demokratiarbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bakom ett framgångsrikt skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Konkret handlar det om att som skolbibliotekarie se till att få en plats i lärarlagen, i klassrummen eller i olika utvecklingsprojekt. Kort sagt, göra sig och skolbiblioteket relevanta i skolan. Skolbibliotekarierna i studien använder ord som kamp och strävan när de beskriver det här. Som en skolbibliotekarie säger: ”vi slutar aldrig påminna om att vi finns”.

– Att, som skolbiblioteken i studien, fått en utmärkelse för att vara särskilt framgångsrikt är ingen garant för att dess ställning på skolan ska vara säkrad. Tvärtom visar resultaten att skolbibliotekens framgång bygger på person snarare än tjänst. Inte heller platsen är stabil. Byten av lokaler är vanligt förekommande, det finns exempel på hur skolbiblioteket plötsligt omvandlas till matsal och att biblioteket flyttas till mindre eller sämre lokaler.

– Avhandlingen belyser också det positiva som ett väl fungerande skolbibliotek kan bidra med i skolan – som ta fram likabehandlingsplaner, stötta läsundervisningen, initiera konstprojekt eller delta i ämnes- och professionsövergripande utvecklingsarbeten. Tidigare forskning visar tydligt att det är viktigt att skolan arbetar över professionsgränserna för elevernas måluppfyllelse. På vissa skolor har skolbiblioteket skapat sig en särställning och hade till och med egna arbetslag.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över att skolbiblioteken i studien, som ju uppmärksammats för att vara särskilt framgångsrika, ändå var så sköra till sin struktur och att framgången mer eller mindre stod och föll med skolbibliotekariens personliga engagemang. Det här vittnar om att skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att nå ut på bred front, till både lärare, skolledare, skolbibliotekarier och skolpolitiker. Diskussionsdelen i min avhandling är skriven på tillgänglig svenska eftersom jag vill att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Min förhoppning är att min forskning kan leda till en diskussion om hur skolbibliotekens roll kan stärkas.

Susanne Sawander