Estetiska värden påverkar barnens lärande i NO

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Traditionellt sett har det inte bedrivits någon undervisning för yngre barn i naturvetenskap. I mitten av 1980-talet gick en kollega till mig en kurs i NO-teknik och vi började efter det att göra experiment med barnen i vår klass. Jag insåg dock att det inte räckte med att bara experimentera. Jag ville få mer kunskap och gick en kurs i NV-didaktik. Det var både roligt och stimulerande och jag fortsatte sedan att fördjupa mig allt mer inom detta område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om yngre barns estetiska erfarenheter och upplevelser i NO-undervisningen. Estetik och naturvetenskap har sedan länge setts som två skilda verksamheter. Utifrån detta blev det intressant för mig att se om estetiken fanns närvarande i NO-undervisningen. Avhandlingen bygger på fyra empiriska studier. Två där jag undersöker barnens språkbruk, d.v.s. betydelsen av hur deras estetiska värdeomdömen och spontana metaforer påverkar deras lärande i NO. De estetiska värdeomdömena handlar om hur barnen använder och relaterar till vad som är t.ex. vackert och fult, angenämt och oangenämt. I de spontana metaforerna använder de uttryck i stil med det ser ut som diamanter, i stället för att säga det är diamanter.
I de två andra studierna har jag tittat på vad konstnärliga aktiviteter erbjuder barn för möjligheter att lära sig NO-ämnena, och vad det får för konsekvenser.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har sett att barnens estetiska värdeomdömen och spontana metaforer har stor betydelse för vilken riktning deras lärande tar i klassrummet. Och att det ibland leder i en riktning som läraren inte alltid tänkt sig. Barnen lär sig estetiskt och normativt, och bestämmer sig för vad de ska inkludera och exkludera i olika sammanhang. Detta har betydelse för deras möjlighet att delta i NO-undervisningen och vad de lär sig rent faktamässigt.
Barnen lär sig och upptäcker nya saker genom sina estetiska upplevelser. Ett exempel på detta är en flicka som hade en daggmask framför sig, som hon tyckte var äcklig och inte vill röra. Genom att lägga masken på ett papper slapp hon ta i den. När hon upptäckte att masken var skadad tyckte hon synd om den och döpte den. Detta gjorde att hon började observera masken och upptäckte detaljer av den som hon inte lagt märke till tidigare. Det är viktigt att läraren uppmärksammar sådana här situationer och tar upp dem till diskussion. På så sätt kan läraren hjälpa barnen vidare i den önskade riktningen, eftersom barnen själva inte alltid lyckas vända en negativ upplevelse till en positiv.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att barnen använder sig av dessa estetiska värdeomdömen och spontana metaforer i så stor utsträckning i klassrummet. Var 30:e sekund utbyter de den här typen av uttryck när de pratar med varandra. Som lärare är det inget man direkt lägger märke till, men det är av stor betydelse när det gäller vad barnen faktiskt lär sig i klassrummet, och något som lärarna bör bli medvetna om.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag hoppas förstås att lärarna ute i skolan kan ta till sig mina resultat. Att de kan bli mer observanta på de här fenomenen när de undervisar i NO för de yngre barnen, och dess värde för barnens lärande.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Lärarna tar ju i dag upp olika NO-begrepp i undervisningen. Jag hoppas att mina resultat gör att lärarna även kommer att prata mer med barnen om de estetiska värdeomdömen och spontana metaforer som barnen själva uttrycker, och att lärarna kan hjälpa dem vidare i deras lärande.