Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen hänger samman med elevers betyg och mående. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min masteruppsats i Sydafrika och slogs där av hur segregerat skolsystemet är. Skillnaderna mellan skolorna var enorma, vilket fick stora konsekvenser för eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur skolans kvalitet och elevsammansättningen på skolan hänger ihop med elevernas betyg och psykiska mående. Det är en kvantitativ studie främst baserad på grundskolor i Stockholm, både kommunala och friskolor, där jag undersökt skillnader i kvalitet mellan skolor med olika elevsammansättning och hur skolans kvalitet och elevsammansättning hänger samman med betyg och självskattad psykisk hälsa bland elever i årskurs 9. Skattningen av skolornas kvalitet baseras på en lärarenkät. Ett särskilt fokus är riktat mot elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till mer privilegierade skolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Gemensamt för socialt privilegierade skolor var att de i genomsnitt hade ett starkare skolledarskap, mer samarbete mellan lärarna samt en mer gynnsam skoletos, det vill säga att skolan har en god värdegrund som efterlevs. Elever i kvalitativt mer framgångsrika skolor hade, oavsett familjebakgrund och skolans elevsammansättning, bättre betyg. Skolans etos spelade också en indirekt roll för elevernas psykiska välbefinnande eftersom en god skoletos främjade bättre betyg som i sig minskade psykisk ohälsa bland eleverna.

– Elevsammansättningen var extra viktig för elever som bor i socialt mer utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Resultaten visade att de här eleverna trivdes sämre i skolan och hade fler psykiska besvär jämfört med elever som gick i mer socialt utsatta skolor i sin egen stadsdel. En förklaring kan vara att de här eleverna inte känner sig lika inkluderade i mer privilegierade skolor. En annan undersökning visade att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt rapporterade färre psykiska besvär än de utan utländsk bakgrund. Men i klasser med låg andel elever med utländsk bakgrund drabbades de här eleverna av mer psykiska besvär än när de gick i klasser med en hög andel utländska elever, delvis eftersom de kände sig mindre accepterade av sina klasskamrater.

Vad överraskade dig?

– Att elevsammansättningen i klassen var så tydligt kopplat till den psykiska hälsan bland elever med utländsk bakgrund. Det är med andra ord inte enbart skolornas kvalitet som påverkar eleverna. Lika viktigt för ungdomars psykiska hälsa är att känna sig accepterad och inkluderad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolpolitiker. Mina resultat belyser vikten av en välfungerande skola för elevers betyg och att elever känner sig inkluderade, och hur starkt detta hänger samman med elevsammansättningen.

Susanne Sawander