Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Elever är väl medvetna om språkliga hierarkier, och ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande, visar Jasmine Bylunds avhandling. I flerspråkiga förortsområden dominerar svenska och engelska på fritiden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hur vi använder språk i olika syften. Nu är jag lärarutbildare men fram till år 2013 arbetade jag som lärare i Hammarkullen. Det var intressant att se hur mina elever navigerade språkligt, hur de positionerade sig själva och andra och hur de uppfattade språkliga hierarkier i samhället, samt hur det påverkade lärandet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur unga använder språk på fritiden, vilka språk de möter och hur detta samspelar med språkideologier och identitet. Forskningen är genomförd i språkligt heterogena miljöer i Stockholm, Malmö och Göteborg och eleverna gick i årskurs 6–7.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vardagliga språkpraktiker spelar stor roll för investeringar i språket och identitet. Resultatet ger en bild av hur unga möter språk på fritiden i olika situationer och aktiviteter. Svenska eller engelska dominerar på fritiden. Modersmålet dominerar i hemmet i samtal med föräldrar och släkt, men med syskon är svenska eller svenska i kombination med modersmål vanligare.

– Över hälften av eleverna i studien är födda i Sverige och betraktar svenska som det språk de använder mest och känner sig mest bekväma med. Däremot känner de sig inte alltid som legitima talare av svenska. Det finns kanske en uppfattning att de unga inte möter så mycket svenska, men avhandlingen visar att de gör det även på fritiden. Eleverna uppfattar dock att den svenska de använder på fritiden skiljer sig från den svenska som används i skolan. Svenskan som används i skolan beskrevs som ”riktig” i jämförelse med den svenska som eleverna använde utanför skolan, som de beskrev som ”ortenspråk”.

– Eleverna värdesätter samtliga språk i sin repertoar. Svenskan ser de som viktig för att lyckas i skolan, i framtida högre studier och yrkesliv. Engelskan ser de som viktig internationellt, som ett lingua franca* (*ungefär: ett internationellt gemensamt språk). Modersmålet är viktigt för kulturell tillhörighet och identitet och bibehållen kontakt med släktingar.

Vad överraskade dig?

– Jag visste att eleverna skulle vara medvetna om språkliga frågor, men jag blev förvånad över hur medvetna de var och hur tydligt de kopplade samman språk och identiteter och olika hierarkier. En annan sak som förvånade mig var hur väl enkäterna och språkdagböckerna fungerade för elever i den här åldern, årskurs 6–7. Jag anade det efter min tid som lärare, men det blev ännu tydligare än väntat att eleverna tyckte om att svara och att de var engagerade och uppriktiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns inte så mycket tidigare forskning om en heterogen grupp ungas språkanvändning på fritiden och kopplingen till identitet och språkideologer. Personer som arbetar i skolan, beslutsfattare eller forskare kan ha nytta av diskussionen om hur språk värderas olika och hur det finns olika valörer beroende på vem som talar. En viktig del för beslutsfattare är frågan om att språk är centralt för lärande och utveckling och hur skolan bättre kan bejaka elevens hela språkliga repertoar och språkliga kapital.

Susanne Rydell

Foto: Carl-Magnus Höglund