Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Elever som arbetar med uppgifter som ger dem möjlighet att se sig själva som framtida användare av det franska språket uttrycker ett större intresse för ämnet franska. Det menar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språklärare i franska och tyska och har jobbat både på gymnasiet och högskolan i sammanlagt tjugo år. Motivationsprocessen, och framförallt bristen på motivation bland vissa elever, har skapat många funderingar under de åren.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen var att undersöka motivationsprocessen både från elevers och lärares perspektiv. Den består därför av två studier. Den första studien utgår från en hypotes om att det finns en större chans att motivationen höjs om eleverna ser sig själva som användare av ett språk i framtiden. Jag testade olika aktiviteter som eleverna fick arbeta med, som kopplade ihop innehållet i undervisningen i franska till möjligheten att använda franska i framtiden. Tanken var att aktiviteterna skulle stimulera elevernas bild av sig själva som blivande användare av språket och samtidigt öka deras vilja att anstränga sig att lära sig franska. Jag arbetade i fyra månader med två nior med totalt fyrtiofem elever och två lärare samt en kontrollklass med en lärare och femton elever, som inte arbetade med aktiviteterna.

– I den andra studien ville jag undersöka fransklärares egen självbild och hur de ser sig själva som motiverande kraft i klassrummet. Jag introducerade ett nytt koncept, the motivated self, TMS, som skulle hjälpa mig att undersöka och beskriva lärares uppfattning om sin motiverande roll i klassrummet. Jag skickade ut en enkät som besvarades av 294 fransklärare, vilket motsvarar ungefär tio procent av fransklärarkåren samt intervjuade tio av dem för att få en djupare förståelse för de olika faktorer som kan påverka TMS.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien lyckas inte tydligt visa att lusten att anstränga sig höjdes signifikant mellan kontrollgruppen och eleverna som deltog i aktiviteterna. Däremot visade intervjuerna som jag gjorde att flera elever upplevde att aktiviteterna höjde lusten att använda det franska språket i framtiden. De gjorde också en större koppling mellan franskan och deras riktiga intressen utanför skolan. Det som eleverna uppskattade mest med aktiviteterna var att det kändes på riktigt. Att aktiviteterna kopplades direkt till fransktalande kulturer tyckte de också gav en lust att veta mer. Flera elever nämnde också att de blev förvånade över att se att den fransktalande ungdomskulturen liknar den egna så pass mycket, vilket var intressant. Det tycker jag öppnar intressanta pedagogiska vägar för att jobba med självbilder och autentiskt material.

– Den andra studien visar att lärare ser sig själva som en motiverande kraft. De tycker att deras motiverande roll i klassrummet är jätteviktig och lägger mycket tid och energi på det, vilket är ett positivt resultat. Det verkar inte spela någon roll för den motiverande roll man uppfattar sig ha hur länge läraren har jobbat eller om man är lärare på grundskolan eller gymnasiet. Däremot hade det en ganska stark påverkan om man upplevt att man själv haft motiverande lärare under sin egen skoltid. Jag kunde också se att det korrelerar starkt med TMS om man upplever läraryrket som meningsfullt eller inte. Det var också intressant.

Vad överraskade dig?

– I den första studien blev jag lite förvånad över att många elever inte kopplar ihop det som händer i klassrummet med deras egna liv, drömmar och framtid. Det var jag inte riktigt beredd på. Jag blev därför glad när de beskrev att aktiviteterna hade ändrat lite på det.

– Jag reagerade på att många lärare lyfte fram att lärarutbildningen inte lärt dem hur man konkret kan motivera eleverna. Många upplevde att de hade fått testa sig fram väldigt mycket i början av karriären och att deras kollegor varit ett värdefullt stöd. Jag tänker att det är viktigt att lärarutbildningen ger lärarna verktyg som de kan avhända sig av för att anpassa undervisningen till behoven i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma språklärare, lärarstudenter, lärarutbildare och forskare kan ha nytta av resultaten. Många lärare arbetar redan aktivt med att skapa en motiverande undervisning. Att arbeta med elevernas självbild som flerspråkiga personer är en väldigt intressant och ganska oprövad väg att gå. Det är väldigt lite som har testats i klassrumsmiljö hittills, så det behövs fler interventioner. Jag tänker också att lärarutbildningen är en ypperlig tid för att ge våra blivande lärare kunskaper om hur motivationsprocessen ser ut och hur man konkret kan stödja eleverna.

Åsa Lasson