Elever lär sig bättre med kreativa matematikuppgifter

Publicerad:2016-09-07

Uppdaterad:2016-10-06

Skribent:Robert Gres

Både duktiga och svaga elever lär sig mer med kreativt utformade matteuppgifter. Det visar Mathias Norqvist i sin avhandling om matematiska resonemang hos gymnasieelever. ”När eleverna tvingas fundera och kämpa fastnar också kunskapen,” säger han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i 12 år som gymnasielärare i matematik och naturkunskap så intresset fanns där sedan tidigare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers matematiska resonemang. Jag har låtit totalt 300 gymnasielever delta i fyra undersökningar där hälften av eleverna fick imitativa träningsuppgifter och andra hälften kreativa uppgifter. I de imitativa uppgifterna fick eleverna bakgrund, bild, formel samt ett exempel på hur uppgiften kan lösas. Gruppen med de kreativa uppgifterna fick samma information förutom formeln och exempel. Träningstillfället varade i 45 minuter och efter en vecka fick samtliga elever testuppgifter där de fick svara på om de mindes hur de löste uppgifterna och vilken formel de använde.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de elever som hade tränat på kreativt utformade uppgifter presterade signifikant bättre i testet jämfört med de som hade fått imitativa träningsuppgifter. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Slutsatsen av detta är att kreativa uppgifter tvingar eleverna att tänka till, vilket vi också tydligt såg. – Att elevernas kognitiva förmågor, exempelvis arbetsminne, blir extra viktiga vid testsituationerna om de har tränat med imitativa uppgifter. Med imitativa träningsuppgifter måste eleverna helt enkelt kämpa mer för att klara testuppgifterna. För de elever som tränat kreativt är träningsresultaten viktigare och det kan vi som lärare vara med och påverka.

Vad överraskade dig?

– Hypotesen var att de kreativa uppgifterna skulle ge ett bättre testresultat. Men överraskande var att även svagpresterande elever visade mycket bättre resultat när de fick kreativa träningsuppgifter jämför med imitativa uppgifter. Resultaten strider därmed mot den gängse uppfattningen att svagpresterande elever gynnas av mer imitativa uppgifter som fokuserar på hur man ska använda givna lösningsmetoder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat visar att det är viktigt för eleverna att få arbeta med kreativa uppgifter och att inte alltid få exempel och regler i förväg. Jag hoppas att både lärare och förlag kan ha nytta av resultaten genom att ta mer hänsyn till detta när de utformar matematikuppgifter. Susanne Sawander

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med