Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Dynamiska samtal på elprogrammet

Publicerad:2012-10-11
Robert Gres
Skribent:Robert Gres

Poetiska inslag i språket hör inte bara lyriken till. Även i klassrummet på elprogrammet använder lärare och elever språkets poetiska resurser. Det visar Fredrik Lundström i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Redan som student drevs jag av nyfikenheten av att förstå vad människan är. En stor del av det ligger i att förstå den sociala interaktionen. Efter att ha jobbat som lärare insåg jag att skolan är en bra plats att undersöka samtal på. Det är många deltagare i samtalen och mycket identitetsarbete görs, vilket skapar en intressant dynamik. Klassrummet är lite som en spegelbild av samhället i miniatyr.

Vad handlar avhandlingen om?

– Själva metoden är samtalsanalys. Jag tittar på samtalsdetaljer med fokus på interaktionen. Jag videofilmade ett yrkesprogram på gymnasiet, både i klassrummet och på byggen när de arbetade, och studerar hur elever och lärare organiserar sig och får ihop verksamheten genom samtalet. Man måste till exempel arbeta för att etablera rollerna lärare och elev och det kan göras på olika sätt så att man närmar sig eller distanserar sig i samtalet. Samtalets ekologi är väldigt dynamisk, komplex och tänjbar. Jag beskriver den flexibla undervisningsverksamheten där olika krafter spelar ihop samtidigt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första gör jag en detaljerad beskrivning av den flexibla samtalsmiljön. För det andra har jag analyserat samtal under praktiska aktiviteter, på byggen, vilket inte gjorts inom samtalsanalytisk forskning förut. Mitt perspektiv på samtal är brett och alla kommunikativa handlingar studeras, inte bara prat, utan också hur man går, står, tittar, gestikulerar och använder objekt.

– För det tredje har jag beskrivit hur lärare och elever använder språkets dubbeltydighet och poetiska aspekter. Poesi ska då inte ses i konstnärlig mening, utan det handlar om rent språkliga fenomen som finns i både lyrik och samtal. Till exempel upprepningar med variation. Eleverna kan plocka upp bitar av lärarens tal och använder det som material när de skojar.

Vad överraskade dig?

– I ett klassrum pågår det så mycket som man först inte ser. Både lärare och elever påverkar varandra hela tiden, även de som pratar ”vid sidan om” lektionen. Bara en liten detalj som en kort tystnad eller fragment av ord kan betyda mycket för hur samtalet utvecklas. Jag blev förvånad över hur skickliga alla är att stämma av det de gör med det som händer runtomkring hela tiden och hur subtilt de kan positionera sig.

– Överraskande var också skillnaden mellan klassrummet och bygget. I klassrummet hör det till strukturen att sitta i bänkar och lyssna. På bygget arbetar eleverna parvis. Eleverna är mer uppgiftsorienterade på bygget, inriktade på att samarbeta så att det fungerar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels samtalsforskare, men även språkvetare över lag. Jag hoppas också att lärare som läser den får upp ögonen för nya dimensioner i samtal och reflekterar över sin yrkesövning så att den berikas. I läraryrket krävs en social kompetens, en del av arbetet som inte syns på papperet eller hörs i debatter.

– Ska man förstå skolan som verksamhet och planera för reformer eller pedagogiska metoder måste man vara medveten om interaktionen. Krafterna i det sociala samtalet ska inte underskattas.

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Konferens för dig som är rektor

Rektor i fokus

Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.

Läs mer och boka.
Fsk–Vux

Stockholm 12-13 oktober

Webben 21-23 oktober

För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer