Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Anpassade lokaler, behöriga ämneslärare och en variation av didaktiska strategier präglar slöjdundervisningen i grundsärskolan. Det visar Anna Sjöqvist som undersökt slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i textilslöjd i grunden och har arbetat i många år på grundsärskola. Något jag länge konstaterat är att det är sällsynt med forskning om slöjdämnet, i synnerhet med inriktning mot grundsärskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk studie som beskriver förutsättningarna för slöjdundervisning i grundsärskolan både på nationell nivå och klassrumsnivå. Avhandlingen bygger dels på en enkätstudie med 124 rektorer vid grundsärskolor, dels på en fallstudie vid två olika grundsärskolor där jag intervjuat slöjdlärare samt gjort klassrumsobservationer.

– Genom enkätstudien beskrivs hur rektorer värderar slöjdämnet och hur de organiserar slöjdundervisningen, till exempel vilken kompetens lärarna som undervisar i slöjd i grundsärskolan har. Genom fallstudien beskrivs slöjdlärarnas syn på slöjdundervisning i grundsärskolan samt hur de på olika sätt tillsammans med eleverna formar slöjdundervisningens kunskapsinnehåll och riktning. Utifrån allt detta undersöker sedan avhandlingen hur elever i grundsärskolan kan ges förutsättningar att utveckla bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, såtillvida att slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Andelen ämneslärare i slöjd är hög jämfört med bild och musik. Däremot är det ganska sällsynt att slöjdlärare i grundsärskolan har fullständig behörighet, det vill säga slöjdlärarutbildning och speciallärarutbildning. Enkätstudien med rektorerna visar att de är måna om att tillgodose de de praktiska delarna i slöjden, såsom anpassade lokaler och utbildade slöjdlärare. Resultaten visar också att rektorerna prioriterar slöjdlärare framför specialpedagoger vid rekrytering av lärare till slöjdämnet. Samtidigt betonar rektorerna att det viktigaste i slöjdämnet är att eleverna får utveckla sin kreativitet, sitt uttryckssätt och kommunikativa förmåga.

– Elevernas förutsättningar att utveckla självbestämmande, medbestämmande och solidaritet påverkas av hur undervisningen utformas. Det här blev tydligt i fallstudien då undervisningen i den ena skolan i hög grad styrdes av lärarna i textil-, trä- och metallslöjd som arbetade nära tillsammans med både planering och undervisning. Här hade lärarna själva stor kontroll över undervisningens innehåll och utformning men fick stundom kämpa lite för att få alla elever med sig. På den andra skolan hade eleverna betydligt större inflytande och fick ofta själva bestämma vad de ville göra på lektionerna. Här hade lärarna inga problem att få med sig eleverna, men den här formen av undervisning kräver å andra sidan stor flexibilitet hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att rektorernas skolformsansvar tycks ha betydelse för hur slöjdundervisningens förutsättningar. Ungefär hälften av rektorerna i enkätstudien var rektor i både grundskolan och grundsärskolan, övriga hälften i enbart grundsärskolan. I skolorna med en rektor för både grund- och grundsärskola var det vanligare med gemensam slöjdundervisning för elever från båda skolformerna. Något som jag menar är till fördel för elevernas solidariska tänkande och handlande. Rektorer för enbart grundsärskolor gav å sin sida uttryck för ett visst särskiljande av elever i grundsärskolan, något som troligen inte skapar goda förutsättningar för utveckling av solidaritet.

– Något som också var tankeväckande var att i intervjuerna med slöjdlärarna framkom att flera av dem känt sig osäkra och nervösa inför att undervisa i grundsärskolan. Osäkerheten gick dock snabbt över. Lärarna beskrev hur slöjdundervisning i grundsärskolan är både lik och olik slöjdundervisning i grundskolan. Framför allt framhöll lärarna hur roligt och utvecklade det var att undervisa i slöjd i grundsärskolan och hur de själva lärt sig mycket som de sedan haft nytta av i slöjdundervisningen i grundskolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt slöjdlärare och skolledare, både i grundsärskolan och grundskolan. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med kunskap om både organisering och genomförande av slöjdundervisningen utifrån ett bildningsperspektiv.

Susanne Sawander
Foto: Cathrine Andersson Busch