Deliberativa samtal om skönlitteratur

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började arbeta som lärare 1995 var debatten om värdegrundsfrågor i full gång och jag funderade mycket på hur jag skulle kunna uppmuntra elever att reflektera och resonera kring den typen av värden. I kombination med att elever ofta uppmuntras att diskutera litteratur i smågrupper i svensk skola, blev jag intresserad av hur läsprocessen påverkas av gruppinteraktion och vad som egentligen händer i sådana samtal.

– När chansen att forska inom engelskämnets didaktik dök upp ville jag undersöka huruvida den här typen av gruppsamtal kan liknas vid deliberativa samtal, och i vilken mån elever talar om värdegrundsfrågor när de läser på ett främmande språk. Mitt intresse av postkolonial teori ledde till att jag också ville studera vilka positioner som står eleverna till buds i klassrumssituationen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Mitt övergripande syfte är att synliggöra ideologiska och känslomässiga dimensioner i språkinlärning. Under drygt två månader dokumenterade jag både läsprocess och läsarrespons i fyra elevgrupper i en Engelska C-kurs. Det empiriska materialet omfattar fem läsloggar, inspelningar från fem tillfällen och fyra grupper, två enkäter, en avslutande betygsgrundande uppsats och en utvärdering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Undersökningen visar hur litteraturens mångtydighet samt den extra grad av främmandegöring som läsning på ett främmande språk för med sig stimulerar gymnasieelever att formulera och diskutera värdegrundsfrågor i deliberativa samtal inom engelskämnet där de själva styr över form och innehåll. Den här typen av samtal fungerar som en konkret övning i en demokratisk arbetsform som tränar eleverna att ta till orda, lyssna och respektera olika tolkningar av samma text. Under läsprojektets gång förändras elevernas syn på den litterära texten på grund av vad som händer i gruppdiskussionerna.

– Läsloggarna och essäerna visar också att eleverna på ett individuellt plan gradvis omvärderar sitt förhållningssätt till den tematik som romanen tar upp. Materialet visar också att eleverna positionerar sig på olika vis till den engelskspråkiga världen. Ibland identifierar sig eleverna med den västerländska kultursfären i stort och uttrycker skuldkänslor för grymheter som slaveri, medan de vid andra tillfällen distanserar sig från västvärlden och framhåller sin svenska identitet, till exempel idén om Sverige som världssamvete och socialt föregångsland.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt imponerad av djupet i elevernas diskussioner och betraktelser. De har väldigt kloka tankar och det är fantastiskt att de inte drar sig för att diskutera och skriva även om mycket komplicerade frågor, såsom våldtäkt, artificiell intelligens, strukturellt förtryck, eller människans natur, trots att det är på ett främmande språk. Eleverna uttrycker också empati för litterära karaktärer och försöker sätta sig in i vad det är att vara människa i olika sammanhang och tidevarv.

Vem har nytta av dina resultat?

– I en svensk kontext kan avhandlingen vara av intresse för forskare inom språkdidaktik samt gymnasie- och universitetslärare. Studien visar hur värdegrundsfrågor och demokratifostran fungerar som en del av en reell lärandesituation också i engelskämnet och lyfter fram skönlitteraturens potential i språkklassrummet.

Gunilla Nordin