Bildberättande i skymundan

Publicerad:2020-02-12

Uppdaterad:2020-02-26

Skribent:Robert Gres

Jakten på mätbara kunskaper gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det menar Frida Marklund som studerat vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i bild och svenska mot gymnasieskolan och berättande är något som förenar mina ämnesinriktningar. Bildberättande är ett komplext och spännande kunskapsinnehåll i bildämnet som det behövdes mer forskning om. Sen har jag ett starkt personligt intresse för berättande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie som handlar om bildberättande i skolan och om de traditioner och värderingar som aktualiseras när man arbetar med berättande i bildämnet. Jag har analyserat relationen mellan elevernas bilder och undervisningssammanhanget för att utveckla kunskaper om vilka normer och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både lärare och elever reproducerar ganska traditionella värderingar. Bildlösningarna är tvådimensionella och det handlar framför allt om teckning och måleri. Det är också mycket fokus på själva bildframställningen medan bildberättandet, som är tänkt att stärka elevens förmåga att kommunicera i bild, ibland hamnar i skymundan. En förklaring kan vara att det är svårt och komplext att arbeta med mer abstrakta och långsiktiga mål i skolan i dag, som exempelvis bildkommunikation och mål som handlar om personlig utveckling. – Det finns en övergripande diskurs i skolan som betonar nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Både lärare som elever kan därför, om än av olika anledningar, reproducera en teknisk och hantverksbetonad tradition i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att även om bild fortfarande ses som ett lite friare och annorlunda skolämne så slår målstyrningen tydligt igenom. Den neoliberala diskursen om mätbara kunskaper och individuell prestation får konsekvenser i undervisningen. Det blir svårt med utforskande processer och elevernas val grundar sig ofta i betygsstrategiska överväganden. Vissa elever tolkar uppgifterna instrumentellt och väljer helst tekniker och motiv de redan känner sig trygga med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt forskare, lärare och blivande lärare med intresse för bilddidaktik. Men jag tar upp många olika aspekter som även kan vara till nytta för dem som är intresserade av sociala och politiska aspekter av utbildning, exempelvis skolans syn på kunskap och bildning. Annika Larsson Sjöberg