Begåvning inte kopplat till hälsa

Prestationer är viktigare än begåvning för att känna trivsel i skolan och i yrkeslivet. Begåvning har inte heller betydelse för självrapporterad hälsa som vuxen. Det visar Cornelia Wulffs avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan 1997 och har sett att elever presterar olika och har olika lätt för sig, vilket man även kan se i yrkeslivet. Det intresserade mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barndomsbegåvning från cirka elva års ålder har påverkan på skolprestationer, ochhur det även senare i yrkeslivet är kopplat till stress och hälsa. Jag har utgått från tio- och trettonåringars resultat i begåvningstest.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det finns en koppling mellan begåvning, prestationer och trivsel i skola respektive arbetsliv. Tidiga skolerfarenheter visade sig även vara viktiga för yrkeslivetsom vuxen och jag kunde se att det finns en koppling mellan yrkesnivå och begåvning. Prestationen i sig har betydelse för att man ska trivas i skolan och i yrkeslivet.

– Många lyfter fram miljön, att man ska trivas för att prestera, men mina resultat går stick i stäv med det. Även om tidigare forskning visar på en koppling mellan begåvning och hälsa visade mina resultat snarare att psykosociala faktorer som upplevda krav och bristande stöd är viktiga för hur man uppfattar sin hälsa i medelåldern.

Vad överraskade dig?

– Det var oväntat att det inte fanns några direkta samband mellan begåvning och självrapporterad hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolans värld. Mina resultat visar att det är viktigt att ge elever förutsättningar att prestera, och förutsättningar att lyckas med sina studier. Om man presterar hyfsat bra så är det större chans att man trivs.