Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Samtal om studieteknik och möjligheten att bli bra i sina skolämnen. Det är nycklar för att bryta antipluggkulturer bland pojkar, visar Fredrik Zimmerman i sin forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare och har alltid varit intresserad av barn- och ungdomsforskning i allmänhet och könsnormer i synnerhet. Eftersom unga befinner sig så stor del av sin tid i skolan är det en central plats för frågor om normer kring kön.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om pojkars skolprestationer på en skola med en dominerande pluggkultur bland pojkarna. Tidigare forskning visar att normer kring maskulinitet skapar antipluggkulturer. Det anses feminint eller mesigt att vara ambitiös, vilket bidrar till pojkars generellt sämre resultat i skolan.

– Jag har under tre månader följt två högstadieklasser på i en skola som utmärks av att alla elever öppet kan studera ambitiöst utan att bli retade. Totalt ingår cirka 40 elever, de är jämt fördelade mellan könen och lika många från arbetar- respektive medelklasshem. En fjärdedel av eleverna har invandrarbakgrund. Utöver observationer har jag samtalat och intervjuat eleverna om deras syn på studier, status och vad som bidrar till hög status.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan lyckats skapa en kultur där det inte är negativt eller mesigt att vara ambitiös. En viktig poäng är att det här gynnar båda könen. Flera flickor i studien berättade att de gått på andra skolor och där medvetet låtit bli att svara på lektioner, just för att undvika att uppfattas som ambitiös och därmed bli retad.

– Vad som genomsyrar den här skolan är att lärarna hela tiden pratar med eleverna om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Tidigare studier visar att pojkar fokuserar på de ämnen de anser sig vara bra på. Flickor utgår däremot från tanken om att de kan bli bra på alla ämnen, en inställning som också gynnar dem. Lärarnas tal om studieteknik i kombination med ett synsätt om att kunna ”bli bra”, är därför viktiga faktorer för att skapa en positiv studiekultur.

– Pojkarna på den här skolan har bättre studieresultat jämfört med rikssnittet, men når ändå inte upp till samma nivå som tjejerna i sin klass. Det här kan bottna i att flickor generellt har högre självdisciplin, vilket tidigare forskning visar. Flickor utvecklar redan i tidig ålder en självdisciplin utifrån förväntningar om att de ska ta visa mer omsorg och ta mer ansvar både om sig själva och andra. Detta förstärks av att vuxna använder ett mer utvecklat språk när de pratar med flickor. Flickor blir därmed mer förberedda för studier men de utvecklar också förmågor att läsa av hur andra – lärare – vill ha det, vilket gynnar dem i skolan.

– För att utmana könsnormer och bryta antipluggkulturer måste pojkar redan när de är små fostras i att visa mer omsorg, ta ansvar och tilltalas med ett mer komplext språk. Det här kan vara svårare än man tror. Jag såg exempelvis hur lärare direkt agerande när killar på skolan uttalade sig kränkande mot tjejer. Men när det omvända skedde eller när killar var kränkande mot varandra markerade inte lärarna alls lika tydligt. Detta medförde att pojkarna ansåg att det var givet att pojkar ska visa sig tuffa och tåliga, men att flickorna fick visa andra känslor.

Vad överraskade dig?

– Hur nyanserat pojkarna reflekterande kring hur de modellerar med sitt handlade för att bli socialt accepterade. Jag förvånades över att de så öppet pratade om frågor kring status och om att de hade känslor som de inte visade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare, både i förskola och skola. Men även skolledare och skolpolitiker. Jag hoppas min forskning kan bidra till kunskap om hur skolan kan arbeta med normkritik och studiemotivation.

Susanne Sawander