Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier

Publicerad:2006-09-05

Uppdaterad:2012-05-03

Frågan om skolval berör inte bara de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan det är i hög grad en väsentlig del i barnens identitetsarbete. Katarina Gustafson har i sin avhandling studerat 11-12-åringars identitetsskapande i två olika stadsdelar; ett egnahemsområde och ett multikulturellt område.

Författare

Katarina Gustafson

Handledare

Héctor Pérez Prieto, Sverker Lindblad, Fritjof Sahlström, H

Opponent

Solveig Hägglund

Disputationsdag

2006-09-22

Titel (se)

Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier

Institution

Pedagogiska institutionen

Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier

Hur ser barns uppväxtvillkor och vardagsliv ut i en segregerad förort? Avhandlingen handlar om barns identitetsarbete, med utgångspunkt i platserna där det sker. Svaren på till synes så enkla frågor som var brukar barnen vara, eller inte vara, vilka som är deras favoritplatser, vad de gör i de olika platserna och tillsammans med vilka ger inblick i de komplexa processer som identitetsarbete utgör.

Det är en etnografisk studie av barns identitetsarbete och sociala geografier i en svensk förorts skolor och stadsdelar. Resultaten visar hur barns identitetsarbete kan förstås utifrån barn som aktörer, delaktiga i att (åter-)skapa sina sociala geografier. Avhandlingens fokus är barns sociala identiteter och att detta är en relationell process som sker i samspel med andra i olika kontexter. Till skillnad från andra social konstruktionistiska forskare har den relationella aspekten vidgats till att även inkludera de platser där identitetsarbetet sker. Platser och deras utformning påverkar användandet och föreställningar om dem samtidigt som aktörernas användande av platser i sin tur också påverkar platserna.

I analyserna ses barns agerande och berättelser, i form av fotografier, intervjuer och kartor, som identitetsframföranden. Det kan handla om två kompisar som gör om en bakdörr till en egen plats, ett snackställe med utrymme för bara de två, eller om hur man på det rutnät mitt ute på en asfalterad skolgård som utgör en så kallad kingplan visar upp sig som vi-i-klassen. Identitetsframföranden kan även handla om att visa upp sig som svenska medelklasspojkar från egnahemstadsdelen som inte vill gå i förortens multikulturella skola.

Skolvalsfrågan kom att ha stor plats i identitetsarbetet hos dessa barn och bidrog till att förstärka uppdelningen mellan vi och dom i förorten. Det intressanta här är att frågan om skolval inte bara berör de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan att det i hög grad är en väsentlig del i barnens identitetsarbete. De studerade barnen förhåller sig till rådande områdesdiskurser och blir delaktiga i att konstruera både skolor och områden som så kallade no-go-areas.

Segregationen visar sig vara en process där olika aktörer, även barn, är delaktiga i att skapa och upprätthålla en rumslig åtskillnad mellan olika grupper. I den processen ingår skapandet av vi och något något som förstärker skillnader mellan olika grupper oavsett om det sker på en skolgård eller i en förorts olika stadsdelar.

Abstract in English

The thesis is an ethnographic study of children s identity work and social geographies in the schools and neighbourhoods of a Swedish suburb. The aim of the reported research is to study children s agency and their narratives of different places. The findings show how identity work can be understood from the viewpoint of children as social agents taking part in reconstructing their own social geographies. It is the social aspect of the identity work that is the focus here and how it is a relational process constructed in interaction in different contexts. In the analyses, the children s agency and narratives, such as interviews, maps and photographs, are seen as identity performances.

The findings show how identity work is situated. Identity work takes place in places that invite participation in various activities but these places are also constructed by the children and their identity work. The construction of us and them is a continuous process whereby the children (re)construct both structural conditions and conditions of a more local character. The children construct both shared and segregated places in the school yard, while performing as us-in-the-school class , best friends or football player , as well as more traditional categories such as age, ethnicity, gender and social class. The results also show the close relation between school and neighbourhood, and how segregation between two neighbourhoods in the suburb increased because of school choice. Children from middle-class areas took part in reconstructing the multiethnic neighbourhood as a no-go area and one of the schools as a no-go school. In the narratives of their neighbourhood, the children used community discourses when making identity claims such as rich Swedish kids from Tallvik . Thus, segregation and identity work are intimately connected when children construct an us, in close relation with some and distanced to others at the same time.