Verbal abuse in school – Constructing gender and age in social interaction

Verbal aggression i skolan. Konstruktion av kön och ålder i social interaktion

Syftet med studien är att beskriva och analysera köns- och åldersmönster i verbal aggression bland elever, och hur verbal aggression används i identitetskonstruktion av flickor och pojkar i social interaktion i skolan.

Studien baseras på två datainsamlingar, en enkätstudie och en observations- och intervjustudie. Enkäten delades ut till samtliga elever i klass 6 och 8 i en medelstor svensk stad och besvarades av 1006 elever. Den syftade till att fånga den köns- och åldersbaserade förekomsten av verbal aggression och effekter på elevernas välbefinnande. Observations- och intervjustudien genomfördes i två 8-klasser på två skolor i Stockholmsområdet och omfattade 127 timmar observationer och 10 intervjuer. Genom diskursanalys undersöktes hur verbal aggression användes i konstruktionen av kön och ålder i den vardagliga interaktionen mellan lika gamla elever och elevernas egen förståelse av verbal aggression.

Enkäten visade att verbal aggression är vanligt förekommande, mer vanligt i klass 8, att pojkar oftare utsattes för förolämpningar och verbala hot och flickor oftare utsattes för sexualiserade förolämpningar (som hora ). Pojkar använde oftast verbal aggression mot andra pojkar och mot flickor, vilket implicerar att det är en praktik särskilt betydelsefull för konstruktionen av maskulinitet. Att bli utsatt för verbal aggression visade ett tydligt negativt samband med elevernas trivsel och välbefinnande i skolan, även om det inte hända ofta, upprepat eller i kombination med andra sorters trakasserier.

Observationerna och intervjuerna visade att verbal aggression var en kulturell resurs som pojkar hade större tillgång till. Ofta var innehållet sexuellt. Verbal aggression bidrog till tuffhet , en central del i den hegemoniska maskuliniteten i skolorna. Tuffa, populära pojkar var de som oftast var verbalt aggressiva, men de betraktades inte nödvändigtvis som verbalt aggressiva av andra elever. Istället tillskrevs stökiga killar ansvaret för den mesta verbala aggressionen på skolorna. Medan pojkar generellt fick fördelar av att vara verbalt aggressiva, så betraktades tjejer som använde sig av det ofta negativt.

Verbal aggression bidrar till hierarkiseringen mellan olika maskuliniteter, strukturerar heterosexuella relationer mellan elever och bidrar till konstruktionen av ålder och kön. För pojkar kan användningen av verbal aggression konstituera dem som riktiga (hetero)sexuella tonåriga killar. Diskurser om omogenhet, utveckling och skolår som användes av eleverna i meningsskapandet kring verbal aggression positionerar könen olika, och kontrasterade tonåringar med vuxna. Verbalt aggressiva tjejer associerades med en negativ fjortis -femininitet, som innebar att de visade upp fel sorts sexualitet, femininitet och social ålder.

Vad som utgjorde verbal aggression konstruerades tillsammans av elever och ibland även lärare i interaktionen i skolan. Talarens intention var central i elevernas förståelse, som modifierades av ett antal tillåtande diskurser, såsom att verbal aggression användes på skämt, mellan vänner eller att skällsorden har förlorat sin betydelse . Eleverna kom att betrakta användningen av förolämpningar och skällsord, särskilt de tuffa, populära killarnas, som skämt , snarare än som kränkande och sårande. Elever använder sådana diskurser som reducerar att vara verbalt aggressiv till acceptabla vardagliga interaktioner på grund av att det är en del i hur hegemonisk maskulinitet konstrueras i skolan i denna ålder.

Verbal aggression påverkar maktrelationer mellan deltagarna i ett samtal till talarens fördel och kan ha positiva sociala konsekvenser för den som lär sig använda det på rätt sätt. Men maktimplikationerna går även bortom den specifika interaktionen och deltagarna. Maktordningar baserade på exempelvis kön, ålder och sexualitet skapar en del av den social kontexten i skolan, i vilken eleverna lever sina liv och skapar sina identiteter.

Verbal abuse in school Constructing gender and age in social interaction

This thesis aims to describe and analyze gender and age patterns of verbal abuse among students, and how it is used in identity construction by girls and boys in social interaction in school.

Two sets of data were used: a school-based survey (study I) and an observation and interview-based qualitative study (studies II-IV). The survey encompassed all 6th and 8th graders (n=1 006) in a medium-sized Swedish city, and served to assess the gender and age-based prevalence of verbal abuse, and its effects on well-being. The qualitative study was conducted among 8th grade students at two schools in the Stockholm area (127 hours of observations and 10 interviews). Through discourse analysis, it explored the role of verbal abuse in gender and age construction between same-age students in everyday interactions and examined students own understanding of verbal abuse.

The survey showed that verbal abuse is prevalent, more pronounced among 8th graders, that boys experienced insults and threats to a greater extent, and girls sexual name-calling (e.g. whore ). Boys most often used verbal abuse against other boys as well as girls, indicating that it was especially significant for masculinity construction. Being exposed did not have to be frequent, repeated or combined with other kinds of harassment to be negatively related to school satisfaction and well-being.

The observations and interviews demonstrated that verbal abuse was a cultural resource to which boys had greater access. Often with sexual content, it contributed to toughness , a central component of hegemonic masculinity in the schools. While generating most of the verbal abuse, tough, popular boys were not necessarily regarded as verbally abusive. Responsibility for the bulk of verbal abuse was instead attributed to rowdy boys. Whereas boys largely benefited from using verbal abuse, such practices mostly reflected unfavorably on girls.

Verbal abuse simultaneously ordered masculinities and femininities, structured heterosexual relations, and contributed to age construction, intertwined with that of gender. For boys, using verbal abuse constituted them as appropriately (hetero)sexual teenage males. Discourses of immaturity, development, and school year used in the meaning-making of verbal abuse positioned genders differently, and contrasted teenagers with adults. Verbally abusive girls were associated with a negative fjortis -femininity, indicating that they displayed the wrong kind of sexuality, femininity and social age.

What constituted verbal abuse was jointly constructed by students and sometimes also by teachers in interaction. Speaker intent was a main point of students understanding, in turn modified by a number of permissive discourses, such as joking , friendship or pejoratives having lost their meaning . Students came to interpret use of pejoratives and insults especially by tough popular boys as jokes , rather than being offensive and hurtful. This suggests that students, using and investing in such discourses, reduced the practice of being verbally abusive to acceptable everyday interactions because it was part of how hegemonic masculinity is constructed in school at this age.It appears that verbal abuse influences power relations between conversational participants to the advantage of the speaker, and can have positive social consequences for those who can learn to use it the right way. Power implications of verbal abuse go beyond the particular interaction and conversational participants. Orders of status and power repeatedly produced through verbal abuse based on e.g. gender, age, and sexuality, create part of the social context of school in which students live their everyday lives and form their identities.