Växelspel med förhinder: Skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning

Publicerad:2013-05-21

Uppdaterad:2013-06-13

Lena Manderstedt visar i sin avhandling att den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU) vid landets svensklärarutbildningar positioneras svagare i jämförelse med högskoleförlagd utbildning. Detta trots att talet om VFU:ns betydelse för studentens yrkesidentitet är retoriskt övertygande.

Författare

Lena Manderstedt

Handledare

Professor Anders Öhman, Luleå tekniska universitet. Stefan Lundström, Univ. lektor, Luleå tekniska universitet.

Opponent

Docent Christina Olin-Scheller, Karlstad universitet

Disputerat vid

Luleå tekniska universitet

Disputationsdag

2013-05-28

Titel (se)

Växelspel med förhinder: Skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning

Institution

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Växelspel med förhinder: Skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning

Avhandlingen belyser hur 22 lärosäten formulerar sig ifråga om verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i policy- och styrdokument vid landets svensklärarutbildningar. I avhandlingen fokuseras hur lärosäten definierar, reglerar och därmed positionerar VFU, genom att granska hur VFU beskrivs, hur teoretisk respektive praktisk kunskap formuleras och i vilka kurser VFU läggs ut. Genom att granska vilket innehåll man tillskriver VFU, vad som bedöms i svenskämnesinriktningarnas VFU och hur man bedömer detta belyses den läraridentitet man explicit respektive implicit vill utveckla. Vidare analyseras hur svensklärarstudenter och lärarutbildare i svenska vid tre lärosäten uppfattar VFU:ns reglering, innehåll, bedömning och genomförande.

Analysen visar att VFU positioneras svagare, i jämförelse med högskoleförlagd utbildning, trots att talet om VFU:ns betydelse för studentens yrkesidentitet är retoriskt övertygande.

De pedagogiska ambitionerna överskuggas till viss del av organisatoriska hinder. En kritisk punkt i genomförandet är bedömningen, som diskursivt förskjuter de övertygande formuleringar som återfinns i övergripande styr- och policydokument samt i informanters utsagor. Det visar sig att VFU mestadels ligger i språkligt inriktade kurser samt att ämnesinnehållet formuleras vagt till förmån för allmänna och personligt knutna lärarkunskaper. Den lärare som formuleras diskursivt är personligt kompetent, men ämnesläraridentiteten relativt svag. Växelspelet mellan teori och praktik, som dominerar retoriskt, visar sig diskursivt i ett ”verklighetsgap” som ännu inte har överbryggats i praktiken.

Abstract in English

Individual higher educational institutions have a mandate to interpret the task of teacher training, expressed in the Higher Education Act and the Swedish National Agency for Higher Education’s regulations, and to use these as the basis for composing programme and course syllabi. Furthermore, higher educational institutions have responsibility for conducting the training programmes, as well as for ensuring that the goals have been attained, through supervision and assessment. This involves, for example, taking responsibility for examinations in all parts of the programmes, despite one part, the work placements, being conducted in the school setting and thus, for the most part, outside of the physical supervisory range of the higher educational institutions. This means that the organisational, legislative, qualitative and practical conditions that apply to work placements are different from those which apply to university-based education.

In the studies and evaluations which have taken place, the connections to subject are limited. There is therefore justification for a study that illuminates, problematises and discusses the professional specialisation segment of the teacher training programme for Swedish teachers. In this thesis, Växelspel med förhinder. Skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning, [An Imperfect Exchange: Points of divergence in teacher training programmes for Swedish teachers] the primary goal is to improve our knowledge of how work placements are construed in the policy and management documents of specialisation programmes for Swedish, as well as in the statements of a number of teacher educators and student teachers of Swedish.

How the higher educational institutions express themselves on the question of work placements and the different ways there are of organising and regulating work placements is investigated and then related to how work placements are considered in relation to university-based education and to schools. The study also shows how the content and assessment of work placements may be connected to professional discourses. By highlighting the connection and dominant relationship between discursive expression for the teaching profession, the importance of various dimensions of knowledge to the development of professional identity may be revealed.