Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger

Publicerad:2016-09-20

Uppdaterad:2016-10-18

Marina Lundqvist har utforskat dimensioner av demokrati som det framträder i mötet mellan barn och pedagoger i daghem i Svenskfinland.

Författare

Marina Lundkvist

Handledare

Professor emerita Marita Lindah, Åbo akademi Docent Camilla Björklund, Göteborgs universitet

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2016-09-29

Titel (se)

Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger

Syftet med studien är att undersöka dimensioner av demokrati som det framträder i mötet mellan barn och pedagoger i daghem. Forskningsfrågan som ställs är vilka aspekter som visar sig bli kritiska att urskilja när dimensioner av demokratiskt förhållningssätt synliggörs i möten mellan småbarn i åldrarna 1–5 och pedagoger. Undersökningsgruppen i studien består av barn samt pedagoger från fem daghem, sex avdelningar på fem olika orter i Svenskfinland. Det totala antalet barn som ingår i undersökningen är 85 och pedagogernas antal 16, i huvudsak barnträdgårdslärare och barnskötare. Det videografiska datamaterialet består av 90 timmar videobandade samspelssituationer där barn i åldrarna 1–5 år samspelar med varandra och med pedagogerna. Materialet har samlats in från samlingsstunder, fria och planerade aktivitetsstunder, mat- och tambursituationer samt från
utomhusaktiviteter. Studien bygger på en kvalitativ abduktiv metodologisk ansats, är deskriptiv och explorativ till sin karaktär. Variationsteorin, som metodologisk ansats, erbjuder en förståelseram för att analysera och tolka människors lärande. Variationsteorin ger också mig som forskare en analysram för att förstå hur kritiska drag av lärandeobjekt kan urskiljas för att människan ska utveckla sin förståelse. Genom att analysera demokratiskt förhållningssätt som lärandeobjekt framträder dimensioner av demokrati, kritiska aspekter och drag som barn ska urskilja för att utveckla demokratiskt förhållningssätt. Dimensioner, aspekter och kritiska drag utgör analysobjektet i
föreliggande studie. Resultaten som genererats från det undersökningen presenteras som dimensioner av demokratiskt förhållningssätt och som kritiska drag som visar sig inom varje dimension av variation. Demokratiskt förhållningssätt bryts ner i fyra lärandeobjekt, delaktighet, jämlikhet, ömsesidighet och respekt, som är ömsesidigt beroende av varandra. Dessa aspekter blir möjliga att urskilja genom de kritiska drag som barn och pedagoger erfar i samspelssituationer. Studien visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt och i vilka pedagoger ibland, ibland inte tar vara på barnens initiativ och möjliggör barnens erfarande och lärande. Resultaten visar att demokrati är mångfacetterat och komplext som begrepp. För att omsätta denna komplexitet i pedagogisk verksamhet och möjliggöra för småbarn att utvecklas till demokratiska individer som utvecklat demokratiskt förhållningssätt, förväntas pedagoger arbeta med detta som lärandeobjekt.

Abstract in English

The purpose of this study is to examine aspects of democracy as they occur in the encounters between young children and educators at daycares. The research question is: what aspects are critical to differentiate when questions of democratic approaches are identified in the encounters between children ages 1–5 and educators?
The group of informants consists of children and educators from six departments of five daycares, in five different locations in the Swedishspeaking part of Finland. The total number of children included in the study is 85, and the total number of educators is 16, primarily kindergarten teachers and daycare employees. The videographic data consists of 90 hours of recorded interactions, in which children ages 1–5 interact with both each other and the educators. The material has been collected during assembly periods, free and planned activities, dining and hallway environments, as well as outdoor activities. The study is built on a qualitative, abductive, methodological approach, and is descriptive and explorative in character. The variation theory of learning, as a methodological approach, offers a frame of reference for analyzing and interpreting children´s learning. This theory also offers the researcher a frame for analysis, helping to understand how critical features of an object of learning can be differentiated in order for individuals to develop their own understanding.
By analyzing the democratic approach as an object of learning, aspects of democracy, critical aspects, and features appear. Aspects and critical features make up the object of analysis in this study. The results of the study are presented as aspects of a democratic approach, and as critical features that appear within every aspect of variation. The democratic approach is broken down into four objects of learning: participation, equality, mutuality, and respect. These are mutually dependent on one another and are possible to discern through the critical features that children and educators experience when interacting.
The study shows that interaction between children and educators contains situations where children express themselves in a democratic way, and in which educators sometimes do not capitalize on the children’s initiative to facilitate their experiencing and learning. The results show that democracy as a concept is multifaceted and complex. In order to harness this complexity in educational activities and enable young children to develop into democratic individuals with a democratic approach, educators are expected to work with this as an object of learning.