Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning. En yrkeslivshistorisk ingång med berättelser om lärarbanor.

Publicerad:2006-03-23

Uppdaterad:2013-02-26

Reformer och förändring har präglat den kommunala vuxenutbildningen sedan dess tillkomst 1968. Ingrid Henning Loeb har studerat hur fyra lärare i fyra olika kommuner har uppfattat och hanterat den utveckling och förändring som fältet har genomgått under deras yrkesliv. Genom yrkeslivshistoriska studier vill hon synliggöra de levda sammanhangen: de lärarbanor som presenteras i avhandlingen gör det möjligt att se förändringarna ur ett bredare perspektiv

Författare

Ingrid Henning Loeb

Handledare

Rita Foss Fridlizius, Dennis Beach, Sverker Lindblad

Opponent

Docent Lena Abrahamsson, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2006-03-03

Titel (se)

Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning. En yrkeslivshistorisk ingång med berättelser om lärarbanor.

Titel (eng)

Development and Change in Municipal Adult Education. Life History Studies and Narrative Analysis of Teacher Trajectories.

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning. En yrkeslivshistorisk ingång med berättelser om lärarbanor.

I avhandlingen studeras utveckling och förändring i svensk kommunal vuxenutbildning genom yrkeslivshistoriska studier av fyra lärare som arbetat i fältet sedan 1970-talet. Metodologisk och analytisk utgångspunkt har varit att sammanhang alltid är levt och att berättelser om människors arbetsliv och yrkesverksamhet erbjuder unika möjligheter för att analysera utveckling och förändring av dessa sammanhang. Övergripande frågeställningar har varit (1) hur vuxenutbildningens organisering utvecklas och förändras i relation till utbildningspolitiska förändringar och förändrade styrningsprinciper, (2) hur vuxenpedagogisk verksamhet i kommunal vuxenutbildning utvecklas och förändras i relation till utbildningspolitiska förändringar och förändrade styrningsprinciper, (3) hur vuxenpedagogisk verksamhet i kommunal vuxenutbildning utvecklas och förändras genom daglig (vuxenpedagogisk) verksamhet, samt (4) hur läraruppdraget i kommunal vuxenutbildning förändrats över tid och dess relation till aktuella frågor om professionalism och yrkesutövning med utökat ansvar.

Basen i avhandlingen är berättelser om fyra lärarbanor i fyra olika kommuner och berättelserna ses som berättelser om sammanhang och omfattar bredare sammanhangsanalys. För organisering av berättelserna, för intrigskapande och för sammanhangsanalys har begrepp från tidsgeografin använts. I avhandlingens två avslutande kapitel görs jämförande tematisk analys av berättelserna. I det första av dessa är tematiken eller fokus fältets utveckling över tid och i det andra är tematiken eller fokus yrkets förhållande till staten och yrkets utveckling över tid.

Sammanfattningsvis säger studien följande av vikt:
1. Dramatiska omvandlingsprocesser sker ofta genom förändrade villkor vilka inte är direkt kopplade till omstrukturering eller en specifik reform. Mest påtagligt är den betydelse ett eget hus får för undervisning och lärande. När organisationernas spridda verksamheter samlas under samma tak vid 1980-talets slut förändras aktivitetsmönster på många olika sätt, både för studerande och för lärare/personal.
2. Utan tvivel är det så att styrning, reformer och läroplaner ger spår och har betydelse för utveckling av verksamhet. Men i denna avhandling, med dess metodologiska grepp, visar det sig att hur fältets utveckling sker är genom härmning och efterliknande av andra, genom lokala översättningar av idéer på resa, i genomföranden av projekt, i samarbeten med andra och inte minst genom den dagliga praktiken, genom de störningar och ur det ofullbordade som finns där. Detta innebär en implicit kritik av mer traditionell implementerings-forskning.
3. Avhandlingen visar också i många exempel på hur betydelsefullt stabiliserande aktiviteter är för utveckling och för successiv förändring av pedagogisk verksamhet. I samtliga berättelser finns många projekt som kommit till, tagit form och utvecklats till något hållbart. I avhandlingen visas hur vuxenpedagogisk verksamhet i utveckling och förändring alltid också är stadd i stabilisering och, alternativt, stadd i destabilisering, exempelvis när projekt havererar som en följd av politiska beslut.
4. Avhandlingen visar hur 1990-talets sena ekonomistyrning med kvasi-marknadsmodeller och efterfrågning/beställning av en viss form av utbildning har kommit att krocka med tidigare idéer av omstrukturering av skolväsendet. Dessa så kallade incitamentskrockar är starka i samtliga berättelser och i avhandlingen framkommer hur starkt kvasimarknadsstyrningen och dess tekniker har verkat.
5. Slutligen lyfts fram hur det vi kallar professionalism vilar på många premisser. I avhandlingen visas hur lärare inom vuxenutbildningen har utvecklat ett rikt register av handlingar för att, som de uppfattar det, både anpassa sig och göra motstånd när man är kritisk mot utvecklingen. Vad som är professionellt bedöms dock som olika av olika externa krafter och har att göra med normativt värdesystem.

Development and Change in Municipal Adult Education. Life History Studies and Narrative Analysis of Teacher Trajectories.

In this dissertation the development and change of Municipal Adult Education (MAE) has been investigated through occupational life history studies of four teachers who have worked in MAE since the mid 1970s. The point of departure for this choice of methodology is that context is always lived and that studies of individuals narratives of occupational life and practice will provide unique opportunities for analysing development and change in context. The four teachertrajectories have been organised into four storied narratives containing genealogies of context for narrative analysis. Structuring tools for configuring the narratives in this way have been brought in from time-space geography and comprehensive, comparative and thematic analyses of the teacher trajectories have then been carried out. Three periods of development in MAE have been identified in terms of its relationship to the State.

Five main conclusions have been drawn from the overall analysis. Firstly, how development and change are initiated by conditions not directly coupled to a reform or a restructuring programme. Secondly, that although reforms and restructuring are of importance for developments in practice in the MAE field; preconditions for development are travelling ideas , mimetic processes and thesetting up of new (local) projects. This implies a critique against more traditional implementation studies. Thirdly, the role of stabilizing processes and activities in development and change is emphasized, the plots in the narrative analysis of the teacher trajectories are much about ways in which projects takeshape gradually and also how projects destabilize through restructuring. Fourthly, what I conceptualize as a clash of incentives is pointed out, as two consecutive restructuring shifts in the 1990s operate simultaneously. My material shows here how quasi-market models are strong instruments of change and how goal-steering, local curriculum development, teacher collaboration and local development projects can be de-stabilized by market technologies. Fifthly, I put forward the importance of a complex conceptualisation of professionalism the trajectories of the teachers demonstrate how professionalism rests on manypremises.