Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i småskaligt arbete

Publicerad:2006-10-31

Uppdaterad:2012-05-03

Miljön i de svenska skolorna är ofta kritiserad. Många pekar på problemen men få har hittills studerat hur skolorna kan göra något åt dem. I Alan Shürers avhandling presenteras ny kunskap om hur skolor kan arbeta med att förändra den egna miljön – inte bara den fysiska utan också de psykosociala, pedagogiska och organisatoriska aspekterna av miljön och med elevernas delaktighet och lärande som viktiga beståndsdelar.

Författare

Alan Schürer

Handledare

Professor Thomas Polesie

Opponent

Professor Örjan Wikforss

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2006-11-17

Titel (se)

Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i småskaligt arbete

Titel (eng)

Improving school environment – activities and meaning in small scale work

Institution

Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan

Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i småskaligt arbete

Nästan dagligen står det i vår tidningarna om skolmiljöer. Även i forskning och utredningar lyfts olika bekymmer med dessa miljöer fram.

Forskningen om skolmiljöer beskriver och analyserar främst hur det är på skolor. Lite handlar om hur skolor skulle kunna arbeta med att utveckla sina miljöer. Dessa studier försöker därför utveckla kunskap kring hur skolor kan arbeta med att utveckla sina miljöer. Skolmiljöer tolkas här brett, och inkluderar skolbyggnader, fysiska, psykosociala, pedagogiska och organisatoriska aspekter av miljön. Frågeställningen i studien berör arbetsprocessen, aktörerna och tankarna bakom ett sådant arbete.

Under fyra års tid har projektet En skola att tycka om följts. Projektet är ett samarbete mellan en kommunal fastighetsorganisation (Göteborgs Stads Lokalförsörjningsförvaltning) och tre skolor; Internationella skolan, Gamlestadsskolan och Hallonskolan. Projektet har genererat 67 delprojekt, som arbetat på olika sätt och med olika områden.

Kunskap utvecklas genom att erfarenheter rapporteras, analyseras och jämförs. Tre delprojekt beskrivs, men slutsatserna bygger på erfarenheter ifrån hela projektet. Studien har en stark empirisk förankring, men bygger även på en bearbetning av det empiriska materialet genom att iakttagelserna analyseras, jämförs, bearbetas utifrån en frågeställning och reflektioner. Slutsatserna relateras även till annan forskning.

De praktiska slutsatserna i avhandlingen handlar om att utveckla en arbetsprocess, säga något om olika aktörer och tankar som är viktiga i ett sådant arbete. Tidens, återkopplingens, informations och ekonomins betydelse lyfts särskilt fram. Studien visar även att det är viktigt att arbetet är brett och knutet till skolans kärnverksamhet, samt att lärare och elever är med. För att arbetet skall vara brett, är det viktigt att skolan samarbetar med externa aktörer. Utvecklingsarbetet är komplicerat och behöver anpassas till skolors specifika situation.

De teoretiska slutsatserna avser att utveckla förståelse kring miljöutvecklingsarbete, och visa att arbetet vid närmare reflektion har två dimensioner; en som handlar om att arbeta med sakfrågan och förändra skolmiljöer (aktivitetsdimensionen), och en som går ut på att skapa förståelse och delaktighet (meningsdimensionen). För att en skola skall lyckas med sitt miljöutvecklingsarbete, är det viktigt att den arbetar med båda dimensioner, och att de integreras så att de kan förstärka varandra. För att skolor skall kunna arbeta med båda dimensioner, integrera dem, samt arbetet och besluten skall förbli lokala, behöver arbetet vara småskaligt.

Improving school environment – activities and meaning in small scale work

Almost every day, Swedish media bring up issues from the school environment. Public and academic research identifies problems in these environments.

Knowledge about the school environment is mainly about the conditions in schools. Less is known about how schools could work with changing their environment. This study develops knowledge about how schools could improve their environments in a broad sense buildings, the physical, socio-psychological, pedagogic and organisational aspects of the environment.

A project has been followed, analysed and reported. It was a co-operation between a council s school property management unit and three schools. The project has generated 67 different sites, which have worked in different ways.

Understanding has been developed through these experiences. Three projects have been described extensively, but the conclusions are based on the whole project. This work has a strong empirical base. The material has also been analysed, compared and reflected in different ways. Conclusions have been related to different areas of research.

The practical conclusions are about the work process, different participants and the thoughts behind school environment development. The importance of time, feedback, information and economy has also been emphasised. The study shows that the development of the environment should be broad, connected to the schools core activity, and that it is important that teachers and students participate. The school should also co-operate with external participants, such as the public schoolhouse maintenance organisation. It is a difficult and complicated process, and the work should be adapted to the unique conditions and circumstances in each school.

The theoretical conclusions develop our understanding of such work at close quarters. The conclusions show that this work consists of two different dimensions; one is about the factual matter and developing the school environment, the other dimension is about participation in this process. The first is called the activity dimension, the second the meaning dimension. A successful process should integrate those two dimensions, so that they amplify each other and work as a reciprocal carrier wave. The study also shows that a great challenge in developing a school environment is to work on a small scale and to integrate both dimensions of the process to make the activities meaningful to the individuals who participate.