Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola

Publicerad:2006-03-17

Uppdaterad:2013-02-26

När äventyrssportare ägnar sig åt olika friluftsaktiviteter är de totalt koncentrerade – upptagenheten med vad de gör är unik, säger Johan Arnegård. Att utöva kontroll och kunna sätta egna mål är viktiga faktorer inom flowbegreppet, som skapar en känsla av glädje och tillfredsställelse som varar långt utöver själva aktiviteten. Om vi ska kunna stimulera en liknande typ av lärande i skolan, krävs att vi låter eleverna sätta egna mål och vara med och styra över sitt eget lärande.

Författare

Johan Arnegård

Handledare

Professor Lars-Magnus Engström, Lärarhögskolan i Stockholm

Opponent

Torgny Ottosson, Professor, Inst. för beteendevetenskap, Högskolan i Kristianstad

Disputerat vid

LHS – Lärarhögskolan i Stockholm

Disputationsdag

2006-03-31

Titel (se)

Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola

Titel (eng)

Experiences and learning in adventure sport and school

Institution

Institutionen för samhälle, kultur och lärande (LHS)

Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola

Idrottens och friluftslivets kroppslighet ger stora möjligheter till intensiv upplevelse utövarna känner händelsen i kroppen. Förutom att se på kroppsövning som i huvudsak något instrumentellt som t.ex. inom motionskulturen och tävlingsidrotten, kan även andra aspekter vara centrala, t.ex. glädjen i att röra sig. Kroppsövningens existentiella eller expressiva sida lyfts fram i denna doktorsavhandling.

För att mer ingående studera en sådan upplevelsekvalitet har uppmärksamheten riktats mot äventyrssportare då de förefaller ha en förmåga att vara intensivt engagerade och söka mycket starka upplevelser i sitt utövande. Vilka ägnar sig åt äventyrssport? Varför ägnar de sig åt en sport som kräver så stora umbäranden och risktaganden? Vad får de ut av det hela? Det övergripande syftet i avhandlingen är att belysa äventyrssport som praktik samt diskutera pedagogiska innebörder av flow och andra upplevelsekvaliteter i äventyrssport och skola.

Analyserna baseras på tre empiriska delstudier. Den första delstudien inleddes men en enkätundersökning som besvarades av 161 olika äventyrssportare. Därpå följde en intervjustudie av ytterligare elva män och tre kvinnor, samtliga med mycket lång och gedigen erfarenhet och jämt fördelade mellan aktiviteterna klättring, offpiste-skidåkning och hängflygning.

I den andra delstudien genomfördes en närstudie av äventyrssporten klättring. En märkbar sportifiering har medfört en mycket tydlig och intressant förändring av delar av verksamheten i form av sportklättring. Sex traditionella/äventyrsklättrare och sex sportklättrare intervjuades, jämnt fördelade mellan män och kvinnor. Sportklättrarna var på elitnivå och övervägande delen av de traditionella klättrarna var mycket erfarna och extremt engagerade i sin sport.

Den tredje delstudien hade som utgångspunkt att söka svar på huruvida elever i skolans dagliga undervisningsverksamhet har liknande upplevelser som äventyrssportarna. En ESM-undersökning (Experience Sampling Method) med uppföljande intervjuer genomfördes med 60 elever i grundskolans skolår nio från fyra olika skolor. Elevernas föräldrar har besvarat en speciell föräldraenkät med frågor om bl.a. utbildnings- och yrkesbakgrund, levnadsförhållanden, vanor, intressen, attityder och fritidssysselsättningar.

Analysen av resultaten har gjorts utifrån ett fenomenologiskt respektive kultursociologiskt perspektiv. Mihály Csikszentmihályis teoretiska resonemang om optimala upplevelser, som i sin tur grundar sig på begreppet flow, utgör den fenomenologiska utgångspunkten medan Pierre Bourdieus begreppsapparat och teoretiska verktyg har använts för att närmare granska bakgrund, livshistoria och aktuella livsvillkor bland deltagarna.

Studien visar att valet av äventyrssport är tydligt knutet till utövarnas bakgrund och tidigare livserfarenheter. Ett handlingsmönster inkorporeras och utvecklas till en förkroppsligad förmåga att bemästra praktiken, ett resultat av en lång lärprocess. Det fanns en tydlig samstämmighet mellan utövarna i dessa avseenden. Äventyrssportarna betonar utövandets rika möjligheter till intensiva upplevelser. Det handlar om någonting flerdimensionellt; den aktiva kroppen, uteliv i naturen, fordrande och tydliga utmaningar, total fokusering och om att utöva kontroll. Dimensionsansatsen erbjuder en modell för att identifiera innehållskvaliteter vilka tillsammans skapar den dynamik som synes forma den centrala belöningen och det meningsbärande i att vara och i synnerhet förbli en engagerad äventyrssportare. De fem upplevelsedimensionerna innesluter flowupplevelser, men går även utanför dessa.

Den starka närvarokänslan, det kroppsliga/fysiska engagemanget, att de själva kan välja väg och öka svårighetsgraden och samtidigt väga upp denna nya utmaning med en ökad förmåga så att de ligger på rätt nivå innebär också goda förutsättningar för en stimulerande och framgångsrik lärprocess.

I skolan visade det sig främst vara i de praktisk-estetiska ämnena i skolan som eleverna får samma närvarokänsla och meningsfulla och roliga helhetsupplevelse som äventyrssportarna. Här får de göra något aktivt med händer eller hela kroppen, de väljer själva och styr över aktiviteten, vilket hos de flesta leder till en stark tillfredställelse. Fokus flyttas över på mer motiverande och upplevelsemässiga aspekter på lärande i skolan än enbart på de rent kognitiva.

Keywords: äventyrssporter, risksporter, extremsporter, friluftsliv, sportifieringsprocess, fritidskultur, klättring, flow, habitus, lärande

Experiences and learning in adventure sport and school

The physicality of sports and outdoor life offers great opportunities for intensive experiences participants feel the happening in their bodies. As well as looking upon physical activity mainly as something instrumental, as for example in competitive sports and exercise culture, other aspects can also be central, for instance the pure joy of movement. The existential or expressive side of physical activity is examined in this doctoral thesis.

In order to study such experiential quality more thoroughly, the author s attention turns to adventure sports participants, as they appear to have a capacity for becoming highly involved and seeking very intense experiences. Who is involved in adventure sports? Why are they engaged in a sport that demands such great hardships and risk-taking? What do they get out of it? The overall objective of the thesis is to shed light on adventure sports as a practice and to discuss the educational significance of flow and other experiential qualities in adventure sports and in schools.

The analyses are based on three empirical sub-studies. The first began with a questionnaire that 161 adventure sports participants responded to. This was followed by an interview study of eleven men and three women, all of whom had extensive experience in adventure sports. The categories of sport were evenly divided between climbing, off-piste skiing and hang gliding.

In the second sub-study a detailed investigation of climbing was carried out. A notable sportification has brought about a very clear and interesting change in parts of this activity. Six traditional/adventure climbers and six sport climbers were interviewed, of which half were men and half women. All the climbers were experienced and very much involved in their sport.

The aim of the third sub-study was to seek an answer as to whether pupils have experiences in their daily school life that are similar to those of adventure sports participants. An ESM (Experience Sampling Method) investigation was carried out with 60 pupils in compulsory school year nine (corresponding to UK schools year eleven) from four different schools. The pupils parents answered a special parent questionnaire including questions about academic and professional backgrounds, living conditions, habits, interests, attitudes and leisure time activities.

The results were analysed taking into consideration the phenomenological perspective and structuralistic or more correctly expressed the cultural sociological perspective. Mihály Csikszentmihályi s theoretical argument on optimal experiences, which in turn is based on the flow concept, constitutes the phenomenological foundation. Pierre Bourdieu s concept apparatus and theories were used to closely examine the participants backgrounds, life histories and current living situations.

The study shows that a preference for adventure sports is clearly linked to the participants backgrounds and earlier life experiences. A behavioural pattern is incorporated and developed into an embodied capacity to master a practice, a result of a long learning process. Participants were clearly concordant in these respects. Participants emphasise the abundant opportunities for intensive experiences that arise from adventure sports. It is a matter of something multidimentional: the active body, outdoor life in natural surroundings, exacting and clear goals, total focus, and about exercising control. This approach presents a model for identification of content qualities, which together create the dynamics that form the meaningful rewards that result from participation in adventure sports. The dimensions include flow experiences, but also go beyond them.

The deep sense of presence, the physical involvement, the fact that they can choose the path and increase the degree of difficulty themselves and simultaneously counter this new challenge with increased capacity so that they are engaged at the right level also provide favourable conditions for a stimulating and successful learning experience.

The observation was made that it was primarily in the practical and aesthetic subjects that school pupils had the same deep feeling of presence together with a meaningful and pleasurable holistic experience as the adventure sports participants had. Here they were actively involved with their hands or with their whole bodies, and they could make their own choices and be in control of the activity, which for most pupils led to a strong feeling of satisfaction.

Keywords: adventure sports, risk sports, extreme sports, outdoor life, sportification process, leisure time culture, climbing, flow, habitus, learning