To become, or not to become, a primary school mathematics teacher – A study of novice teachers’ professional identity development

Publicerad:2013-05-10

Uppdaterad:2013-09-23

Hanna Palmérs avhandling handlar om processen att bli, eller inte bli, en matematiklärare i grundskolan. Syftet är att förstå och beskriva utvecklingen av yrkesidentiteten hos nyblivna matematiklärare i grundskolan utifrån de nyblivna lärarnas perspektiv.

Författare

Hanna Palmér

Handledare

Professor Jeppe Skott, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Laura van Zoest, Western Michigan University, USA.

Disputerat vid

Linnéuniversitetet

Disputationsdag

2013-05-14

Titel (eng)

To become, or not to become, a primary school mathematics teacher – A study of novice teachers’ professional identity development

Institution

Institutionen för matematikdidaktik

Abstrakt

Avhandlingen handlar om processen att utveckla, eller att inte utveckla, en professionell identitet som tidigarelärare i matematik.

Syftet har varit att förstå och beskriva denna process ur nyexaminerade tidigarelärares perspektiv vilket innebär att fokus i avhandlingen är det som har varit i fokus för de nyexaminerade tidigarelärarna i studien.

Perspektivet har resulterat i ett etnografiskt synsätt där förståelsen för och beskrivningen av processen att utveckla, eller att inte utveckla, en professionell identitet som tidigarelärare i matematik har genererats genom närvaro i respondenternas vardag. Perspektivet innebär också att innebörden av professionell identitetsutveckling som tidigarelärare i matematik är ett resultat i studien, snarare än en utgångspunkt. En tidigarelärare i Sverige undervisar vanligtvis i flera ämnen men i studien har undervisning i matematik fokuserats.

Studien är en fallstudie där sju tidigarelärare har följts under två år efter lärarexamen. Det empiriska materialet har samlats in via intervjuer, observationer och självinspelningar. Detta empiriska material har dels analyserats med ett begreppsligt ramverk och dels med analysmetoder inspirerade av grounded theory. I studien kopplas resultat från de två analysmetoderna samman i syfte att ge en sammanhängande bild av professionell identitetsutveckling som tidigarelärare i matematik. Studiens resultat är indelat i tre delar där den första delen belyser tiden för respondenternas lärarexamen. Inför lärarexamen har respondenterna en klar uppfattning om bra och mindre bra matematikundervisning.

Under sin lärarutbildning har de utvecklat ett medlemskap i en praktikgemenskap där reforminriktad matematikundervisning är centralt och de tar avstånd från den matematikundervisning de själva mött som elever i skolan och på VFU. Vid tiden för sin lärarexamen har respondenterna en vision att förändra matematikundervisningen i s kolan i linje med den matematikundervisning de kommit i kontakt med på lärarutbildningen. Den andra resultatdelen belyser fyra respondenters professionella identitetsutveckling under två år efter examen. De fyra fallen är valda då de visar olika vägar in i, och även ut ur, läraryrket. Fallen visar hur respondenternas matematikundervisning influeras av olika medlemskap i olika praktikgemenskaper. Fallen visar också att det är sällsynt med praktikgemenskaper där matematik och/eller matematikundervisning är del av den delade repertoaren. Den reforminriktade praktikgemenskapen som respondenterna blev medlemmar i under lärarutbildningen blir allt mer avlägsen efter examen då möjligheterna till engagemang och fysiska möten med likasinnande försvinner. Den tredje resultatdelen innehåller tematiska resultat som löper genom samtliga sju fall. Inför examen framstod matematikundervisning och framför allt reformering av matematikundervisning som något viktigt för respondenterna.

Efter examen hamnat dock annat än matematikundervisning i förgrunden. Strävan för respondenterna är deras målbild som tidigarelärare och i den målbilden utgör inte matematikundervisningen del. För att nå sin målbild fokuserar respondenterna på att erövra olika yttre och inre kriterier, vilka enligt dem karaktäriserar en tidigarelärare, vilket försvåras av bristen på tidigarelärartjänster. Matematikundervisning tycks inte vara kopplat till respondenternas målbild av vad det innebär att vara tidigarelärare utan först efter att kriterierna har erövrats blir matematikundervisning något respondenterna, eventuellt, fokuserar. Ingen av respondenterna utvecklar en professionell identitet som tidigarelärare i matematik under de två åren efter examen. De inre och yttre kriterierna påverkar respondenternas möjligheter att bli medlemmar i praktikgemenskaper och att få feedback för den (matematik)undervisning de bedriver. Under studiens två år får respondenterna nästan ingen feedback för sin matematikundervisning och de får ingen positiv feedback för den reforminspirerade matematikundervisning de uttryckte som central inför examen.

För att utveckla en professionell identitet som tidigarelärare i matematik skulle respondenterna behöva arbeta som tidigarelärare på skolor där de kan bli medlemmar i praktikgemenskaper med matematik och matematikundervisning som del av de delade repertoarerna. Sammantaget har matematik och matematikundervisning en mycket undanskymd roll de två åren efter respondenternas examen, vilket är bakgrunden till avhandlingens titel ”To become – or not to become – a primary school mathematics teacher”. Matematikundervisning har varit i fokus i studien men inte i fokus för respondenterna. En tidigarelärare i Sverige är lärare i många olika ämnen, inte enbart i matematik. Samtidigt är tidigarelärare de första matematiklärare som våra elever möter i skolan och önskvärt vore om matematikundervisning utgjorde en del av tidigarelärares professionella identitet.

To become, or not to become, a primary school mathematics teacher – A study of novice teachers’ professional identity development

This thesis is about the process of becoming, or not becoming, a primary school mathematics teacher. The aim is to understand and describe the professional identity development of novice primary school mathematics teachers from the perspective of the novice teachers themselves. The study is a case study with an ethnographic direction where seven novice teachers have been followed from their graduation and two years onwards. The ethnographic direction has been used to make visible the whole process of identity development, both the individual and the social part. The empirical material in the study consists of self-recordings made by the respondents, observations and interviews. The empirical material is analysed in two different but co-operating ways. First a conceptual framework was developed and used as a lens. Second, methods inspired by grounded theory are used. The purpose of using them both is to retain the perspective of the respondents as far as possible. At the time of graduation the respondents are members in a community of reform mathematics teaching and they want to reform mathematics teaching in schools. In their visions they strive away from their own experiences of mathematics in school and practice periods. Four cases are presented closely in the thesis as they show four various routes into, and out of, the teaching profession. These four cases make visible that the respondents’ patterns of participation regarding teaching mathematics changes when they become members in new communities of practice with mathematics teaching as part of the shared repertoire. But, the four cases also make visible that the existence of such communities of practice seems to be rare and that the respondents’ different working conditions limit their possibilities of becoming members in those that exist. During the time span of this study, the respondents hardly receive any feedback for their performance as mathematics teachers. Even if they teach mathematics they don´t teach it as they would like to and they don´t think of themselves as mathematics teachers. Two years after graduation none of the respondents has developed a professional identity as primary school mathematics teacher. A primary school teacher in Sweden is a teacher of many subjects but they are the first teachers to teach our school children mathematics. For the respondents to develop a sense of themselves as a kind of primary school mathematics teacher, mathematics teaching has to become part of their teacher identities. For this to become possible, mathematics must become a part of their image of a primary school teacher as an image of a primary school mathematics teacher. Furthermore memberships in communities of practice with mathematics in the shared repertoire must be accessible, both during teacher education and after graduation. Then professional identity development as a primary school teacher would include becoming and being a teacher of mathematics.